behov-utmaningar-kvinnligt-foretagande-expanded

Antalet kvinnor som startar företag minskar. Idag är 26 % av Sveriges företag drivna av kvinnor, vilket är under EU-snittet. Sedan 1980 har denna siffra endast höjts med en procentenhet [4]. I projektet 7H Kompetens som vi driver är syftet att skapa hållbara kompetensförsörjningsprogram för företag i Sjuhärad. Inom projektet har man uppmärksammat att många kvinnor som startat företag i Boråsregionen sedan har avvecklat företagen i ett tidigt skede. I denna rapport undersöks därför vilka utmaningar som kan ligga bakom och hur förutsättningar för kvinnligt företagande skulle kunna förbättras.

Text: Ellen Larsson. Artikeln har uppdaterats 2026 med kompletterande analys och praktiska resurser.

Om kvinnors företagande

Om man tittar på andelen kvinnliga företagsledare i just Sjuhärad så är siffran lägre än Sveriges totala siffra. För varje ingående kommun under 2020 såg det ut som följer: Borås 19 %, Ulricehamn, Herrljunga och Tranemo 16 %, Mark och Bollebygd 15 %, Vårgårda 13 % och Svenljunga 12 %, varav den sistnämna motsvarade plats 12 från botten av alla Sveriges 290 kommuner [5].

Rapporten ”Kvinnors företagande”, framtagen av Företagarna, Almi Mälardalen, Enterprise Europe Network och Tillväxtverket bidrar till att förstå vilka utmaningar och behov som kvinnliga företagare har. Rapporten baseras på närmre nittio djupintervjuer med kvinnliga företagsledare i Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland och Uppsala län. Utgångspunkten i rapporten är att systemet behöver förändras för att det ska ske en förändring — inte kvinnors sätt att företaga. [2]

Enligt rapporten är drivkraften till att driva eget företag frihet och självständighet för många kvinnor. De flesta företag som styrs av kvinnor är soloföretag, och alla har inte ambitionen att växa, kanske just för att friheten kan begränsas om man skalar upp och börjar anställa. Den bransch där andelen kvinnliga företagsledare är högst är inom hår- och skönhetsvård och därefter kommer hälsa och sjukvård. Kvinnor leder till stor del personalintensiva företag, företag med kundkontakt eller konsultföretag och drabbades därför extra hårt under pandemin [2]. Enligt SCB har också fler kvinnor än män en anställning vid sidan av, som de kombinerar med eget företagande [11].

Hinder

Sandra Kastås, entreprenör och grundare till Orakel PR, ger uppslag på vilka hinder som kan stå i vägen för kvinnliga företagare i sin bok ”Bli företagarinna — 10 mentala hinder till att starta företag och hur du övervinner dem”. Kastås menar dock att kvinnor och män har samma utmaningar men att kvinnor uppfattar dem i mycket större utsträckning. De hinder som tas upp i hennes bok är följande:

• Otryggt att lämna en fast anställning.
• Ekonomisk risk.
• Krångliga regler.
• För mycket jobb.
• Svårt med kapital.
• Svårt att kombinera med familj.
• Saknar en bra affärsidé.
• Ensamt och svårt att hitta en företagspartner.
• Svårt och dyrt att rekrytera.
• Företagande i kristider. [9]

Det är värt att notera att dessa hinder inte är unika för kvinnor — men forskningen visar att de upplevs mer intensivt och med större praktisk konsekvens av kvinnor än av män. Det handlar om en kombination av faktorer: bristande förebilder, strukturella fördomar i finansieringssystem och en samhällsnorm som fortfarande förknippar företagande med maskulinitet.

Finansiering och kapital

Flera av hindren som Kastås tar upp handlar om pengar, och just finansiering och kapital är relevant för att förstå hur kvinnors möjligheter som företagare skiljer sig från mäns. Enligt Unconventional Ventures gick endast 1 % av riskkapitalet i Sverige till kvinnor medan 96 % gick till män, och 4 % gick till team med både kvinnor och män, under 2019 [3]. Detta kan delvis bero på att många riskkapitalister är män och därför har mindre förståelse för produkter och tjänster som riktar sig till kvinnor [2].

Kvinnor tar dessutom generellt in färre externa finansiärer och tar färre lån, och summan de eventuellt lånar är lägre än lån tagna av män. De vill ofta att deras företag ska växa organiskt och använder sig hellre av egna pengar eller bidrag. Mer än hälften av kvinnorna i undersökningen visste inte vilka finansieringsmöjligheter det finns på marknaden och av de företag som aldrig sökt finansiering svarade 11 % att det berodde på att de inte ville vara i skuld — ”det känns läskigt”. Man behöver därmed jobba med att marknadsföra vilka möjligheter som finns och öka förståelsen för olika typer av finansiering. [2]

Nätverk och strukturer

I ett avsnitt av Företagspodden, utgiven av Företagarna, diskuterar Sandra Kastås och två andra kvinnliga företagare bland annat innehållet i rapporten ”Kvinnors företagande”. Däribland nätverk och hur nätverk som bara består av kvinnor kan vara bra, men som också har sina nackdelar eftersom män oftast sitter på bättre kontakter och har bättre nätverk. Nätverken bör inte vara för homogena, både sett till kön, men också till position. För att få in fler kvinnor i mansdominerade nätverk handlar det mycket om att män ska släppa in fler kvinnor. [8]

I podcasten belyser de också hur mycket underliggande strukturer påverkar. Till exempel finns det studier som visat att exakt samma pitch får färre investeringar om det är en kvinna som pratar jämfört med en man. De ger även exempel på att det finns pitchevent som kombineras med bastu, golf och padel vilket inte alltid lockar kvinnor, utan snarare exkluderar dem. Att kommunicera andra förebilder än ”techsnubbar som spelar pingis” tror de är viktigt. I stället bör man lyfta fram kvinnliga mindre entreprenörer som är lätta att identifiera sig med, inte bara de allra mest framgångsrika kvinnorna som exempelvis Isabella Löwengrip. [8]

Vad tyckte företagarna?

En stor del av de tillfrågade företagarna i undersökningen ansåg inte att det var en nackdel att driva företag som kvinna, vilket är väldigt positivt. Samtidigt hade ungefär en tredjedel upplevt att de blivit ifrågasatta när det gäller kompetens, produkter eller tjänster i högre utsträckning än män, mötts av nonchalans från män eller fått högre krav ställda på sig jämfört med män — vilket visar att gamla strukturer fortfarande finns kvar. [2]

Nätverk, personlig rådgivning och finansiering är de tre viktigaste aspekterna för att ta sitt bolag vidare eller internationalisera det enligt rapporten. Många har kännedom om vilken hjälp man kan få för att starta företag, men däremot är de inte medvetna om vilka stöd som finns för att nå nya marknader med sitt företag. Stöd för affärsutveckling och finansiering är dessutom ofta inte anpassade för små- eller soloföretag, vilket är det många kvinnor driver. [2]

Politiska reformer

En del utmaningar skulle kunna underlättas genom förändring av politiska reformer. I podcasten tar de upp exempel som a-kassan. Idag behöver ett företag vara helt vilande för att få ut något från a-kassan, vilket kan vara svårt för ett företag som har ambitionen att komma tillbaka och fortsätta driva bolaget. [8]

En annan viktig fråga är föräldraledighet, som kvinnor tar ut i högre grad än män. Det kan vara svårt att vara föräldraledig på heltid och driva eget företag samtidigt, om bokföring med mera måste skötas. Enligt rapporten ”Föräldrafällan 2.0” från Företagarna uppgav två av tre företagare som har haft småbarn senaste fem åren att de skulle önska mer flexibilitet i föräldrapenningen för att ha möjlighet att göra vissa uppgifter på sitt företag. Var fjärde företagare uppgav dessutom att de haft problem med att få fastställt sin sjukpenningsgrundande inkomst (SGI) av Försäkringskassan — ett problem som uppstår eftersom företagare många gånger inte har jämna inkomster.

Dessa strukturella brister drabbar alla egenföretagare, men statistiken visar att de slår hårdare mot kvinnor. Att justera regelverket kring a-kassa och SGI för egenföretagare är en av de enklaste politiska åtgärderna för att minska gapet.

Kompetensförsörjning och hållbarhet — kopplingen till Sjuhärad

Inom 7H Kompetens-projektet har man sett ett tydligt mönster: många av de företag som avvecklas tidigt i Boråsregionen drivs av kvinnor inom tjänstesektorn. Det handlar inte om bristande idéer eller engagemang — det handlar om att systemen runt företagaren inte är byggda för deras situation.

Kompetensförsörjning är en av nyckelfrågorna för regional hållbarhet. Sjuhärads kommuner behöver diversifiera sin näringsliv och öka andelen företagare med olika bakgrund, kön och erfarenhet för att klara den gröna och digitala omställningen. Att fler kvinnor kan starta och driva livskraftiga företag är inte bara en jämlikhetsfråga — det är en strategisk tillväxtfråga för hela regionen.

HoloHouse arbetar med att koppla samman studenter från Göteborgs Universitet, Chalmers och Borås Högskola med lokala företag inom hållbarhet. Genom studentprojekt inom hållbarhet kan även soloföretagare och mikrobolag driva affärsutveckling, marknadsundersökningar och hållbarhetsanalyser till en bråkdel av konsultkostnaden — vilket adresserar både kapitalbristen och kompetensbristen som kvinnliga företagare ofta möter.

Vad behövs för att vända trenden 2026?

Det finns ingen enskild lösning, men forskning och praktisk erfarenhet pekar mot fem åtgärder som har bevisad effekt:

• Mentorskap med kompetens. Inte bara nätverk med andra kvinnor, utan tillgång till erfarna mentorer — oavsett kön — med konkret affärserfarenhet inom den egna branschen.
• Finansieringskunskap tidigt. Kurser och workshops om VC, Almi-lån, EU-bidrag och crowdfunding redan i uppstartsfasen, inte när krisen är ett faktum.
• Flexibla stödsystem. Reformera a-kassa och SGI-regler för egenföretagare, och skapa föräldraskapsanpassade former av rådgivning och stöd.
• Synliga förebilder. Kommuner, regioner och intresseorganisationer behöver aktivt lyfta fram lokala kvinnliga företagsframgångar — inte bara de nationella toppnamnen.
• Inkluderande evenemang. Pitchtävlingar och nätverksträffar som är genuint tillgängliga — i format, tid på dag och plats — för föräldrar och soloföretagare med begränsad tid.

Förändringen kräver insatser från flera håll samtidigt: politiker, banker, riskkapitalister, nätverk och organisationer som HoloHouse. Att 26 % av företagen drivs av kvinnor är inte ett naturgivet faktum — det är ett resultat av system som kan och bör förändras.

Vanliga frågor om kvinnligt företagande i Sverige

Hur stor andel av svenska företag drivs av kvinnor?
Ungefär 26 % av Sveriges företag drivs av kvinnor — under EU-genomsnittet på runt 34 %. Siffran har knappt förändrats sedan 1980-talet, trots ökad jämställdhet på andra samhällsområden.

Varför startar inte fler kvinnor företag?
Forskningen pekar på en kombination av faktorer: upplevd ekonomisk risk, svårigheter att kombinera företagande med familjeansvar, sämre tillgång till riskkapital och färre relevanta förebilder. Det handlar i grunden om strukturer — inte om brist på kompetens eller drivkraft.

Finns det finansiering riktad till kvinnliga företagare?
Ja. Almi erbjuder lån och rådgivning med ett uttalat jämlikhetsuppdrag. Tillväxtverket driver program för att stärka kvinnors företagande. EU-fonden för regionutveckling finansierar projekt i Sjuhärad och liknande regioner. Kontakta din regionala Almi-kontor för att se vad som gäller i din region.

Hur kan HoloHouse hjälpa ett litet företag ägt av en kvinna?
HoloHouse matchar företag med universitetsstudenter för hållbarhetsprojekt och affärsutveckling. Det ger tillgång till akademisk kompetens på ett kostnadseffektivt sätt — utan att behöva ta in externa konsulter. Vi stöttar också rekrytering och kompetensförsörjning för både stora och små företag i Västra Götaland.