Kvarteret i fokus
Möjlighet att dela, återbruka och återvinna är viktiga steg för en cirkulär ekonomi och hållbar utveckling i Sverige. Men hur kan återbruk främjas på kvartersnivå? Under hösten 2016 lanserade Miljöbron Re:Challenge, en plattform för att utforska cirkulär ekonomi i företag och samhälle. Med i projektets första runda var fyra uppdragsgivare: Göteborgs Stad, Familjebostäder, Bostadsbolaget och Hyresgästföreningen. Sammanlagt engagerade Miljöbron över trettio studenter i sju utredningar om kvartersnära återbruk och delandelösningar i Brunnsbo, Bergsjön, Hammarkullen, Majorna, Rannebergen och Torpa.
Bredare perspektiv på återbruk
Studenternas undersökningar visar att det finns intresse för kvartersnära återbruk bland medborgarna i staden. Drivkraften till att vilja återbruka lokalt är däremot inte nödvändigtvis av miljöskäl. Istället kan det handla om behovet av en lokal mötesplats, att återbruk är billigare och att det är en möjlighet att göra sig av med sina saker.
Miljöbrons Martin Ahrin-Larsson, projektledare för Re:Challenge, tror att språket har en viktig roll.
– Studenternas genomgångar visar det är viktigt hur vi pratar om cirkulär ekonomi och återbruk. Våra studenter har sett att facktermerna är svåra att förstå och relatera till sin egen vardag och behov. Byt ”tool pool” mot ”verktygsbibliotek”. Byt ”redesign-workshop” mot ”pysselverkstad” – och plötsligt kan medborgare engageras.
Den fysiska platsen spelar också en stor roll. Eftersom återbruket ännu inte är en integrerad del av medborgares vardag behöver platserna ligga attraktivt och i anslutning till befintliga mötesplatser. Återbruk behöver vävas in i anslutning till andra fritidsaktiviteter.
Tvärvetenskapligt engagemang
I projektet engagerades studenter från flera av Västra Götalands högskolor och universitet. Under fyra månader arbetade de intensivt i tvärvetenskapliga grupper, både som del av studier och på ideell basis. Det är första gången Miljöbron prövar att låta studenter med olika utbildningsbakgrund och kompetenser arbeta tillsammans i större grupper. Projektperioden kantades av workshops för att öka kunskapen kring cirkulär ekonomi och diskutera gemensamma utmaningar i studenternas arbete. Olivia Sandström som arbetade i Majorna har tagit med sig viktiga erfarenheter från projektet.
– Det har varit ett otroligt kul och lärorikt projekt med så många nytänkande och inspirerande människor. Jag är så glad att jag fått chansen att vara med i ett projekt med grund i cirkulär ekonomi då det är något som jag verkligen tror på och hoppas få jobba med i framtiden. Givetvis hoppas jag även att Re:Challenge Majorna tas vidare efter det arbete som vi har lagt ned.
Viktiga lärdomar om samverkan
En målsättning i projektet var att studenterna skulle föreslå hur återbrukscentrum ska organiseras och finansieras. Det har visat sig vara mycket svårt innan behoven och aktörerna i området har kartlagts. Martin Ahrin-Larsson tror dessutom att man inte ska underskatta frågans komplexitet i sig.
– Det är en stor uppgift att lyckas navigera mellan olika aktörer, att väva samman olika intressen till en helhet som går att arbeta med. Många aktörer som förväntas ingå i driften av kvartersnära återbruk är dessutom ideella. Men bemanning och lokaler kostar pengar – vem ska betala det? Vilka affärsmodeller finns för privata aktörer att kunna skapa långsiktig ekonomisk hållbarhet med kvartersnära återbruk? Hur kan de utvecklas? Här har vi flera trådar att arbeta vidare med i framtida rundor av Re:Challenge, där nya studenter kan ta sig an frågeställningarna med en betydligt bättre grund att utgå från. Vi vill bjuda in aktörer i staden och regionen till att fortsätta att utforska den här frågan tillsammans med oss. Flera kommuner har redan hört av sig och är intresserade av att starta ett Re:Challenge i sin kommun.
Resultaten i Re:Challenge första runda har legat till grund för en ansökan från Göteborgs Stad om uppstart av fyra kvartersnära återbruksverksamheter i Göteborg.
