Studentprojekt med Göteborgs Universitet

Göteborgs universitet har drygt 6 000 anställda och ca 56 000 studenter vid sin skola. GU har anslutit sig till Klimatramverket – ett nationellt ramverk för att sänka koldioxidutsläppen vid många av Sveriges lärosäten. Skolan har antagit målet om att sänka CO₂-utsläppen med 50 % till 2030 och satte redan ett delmål om 25 % reduktion till 2023. GU har vidtagit ett antal åtgärder, bland annat klimatfonden där man för verksamhetens flygresor betalar 400 kronor per flygbiljett i klimatkompensation. Mer behöver dock göras, och man vill understödja arbetet framåt med ett tydligt underlag för att kunna prioritera rätt för att nå delmålen. Där kom HoloHouse in i bilden för att hjälpa GU med en omvärldsanalys och ett cykelprojekt – ett samarbete som illustrerar hur akademin och näringsliv kan samverka för ett konkret hållbarhetsarbete.

Klimatramverket och varför svenska lärosäten går samman

Klimatramverket är ett nationellt initiativ som samlar svenska lärosäten kring gemensamma klimatmål och metoder. Syftet är att minska de samlade utsläppen från högskolesektorn – resor, fastigheter, inköp och verksamhet. När ett lärosäte som GU med 56 000 studenter och 6 000 anställda sätter ett mål om 50 % utsläppsminskning till 2030, krävs ett systematiskt arbete baserat på fakta och jämförbara data.

Klimatramverket ger en gemensam struktur för hur lärosätena mäter och redovisar sina utsläpp. Det skapar möjlighet att lära av varandra: om ett lärosäte lyckas halvera sina flygutsläpp, kan andra replikera metoden. Det skapar också ett institutionellt tryck – ett löfte inför studenter, personal och omvärld.

GU:s klimatfond är ett konkret verktyg inom ramverket. Alla flygresor i tjänsten beläggs med en intern kostnad på 400 kronor per biljett, som går in i fonden och finansierar klimatprojekt. Det är en form av intern koldioxidprissättning – ett verktyg som EU:s taxonomiförordning och CSRD-regelverket redan kräver av börsnoterade bolag, men som progressiva lärosäten nu inför frivilligt.

Projekt 1 — Omvärldsanalys för klimatneutralitet vid GU

Projektet gällande omvärldsanalysen löpte under perioden 1 maj 2022 till 31 augusti 2022. Uppdraget var att ge underlag till Göteborgs universitets arbete med att bli klimatneutral och nå de uppsatta delmålen – att krympa CO₂-utsläppen med 25 % till 2023 och 50 % till 2030, baserade på 2019 års utsläpp. Projektet gav en klar definiering av vad som menas med klimatneutral och en relevant omvärldsanalys över hur andra svenska och europeiska lärosäten tolkat sina åtaganden att minska klimatutsläppen, direkta och indirekta i GHG-protokollets scope 1–3.

En omvärldsanalys av det här slaget är mer komplex än den verkar. Det räcker inte att räkna kilowattimmar och flygbiljetter. Klimatneutralitet kräver ett systematiskt ramverk för att klassificera utsläpp, jämföra metodik och identifiera gap – just det som GHG-protokollet erbjuder.

GHG-protokollet och scope 1, 2 och 3 — vad innebär det i praktiken?

GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol) är den globala standarden för att mäta och redovisa växthusgasutsläpp. Det delar upp utsläpp i tre kategorier:

• Scope 1 — direkta utsläpp: Utsläpp från källor som organisationen äger eller kontrollerar, till exempel dieselbilar i universitetsflottan eller värmepannor på campus.
• Scope 2 — indirekta energiutsläpp: Utsläpp kopplade till inköpt el och värme. Om universitetet köper fossilbaserad el, bär det scope 2-utsläpp.
• Scope 3 — övriga indirekta utsläpp: Alla andra utsläpp i värdekedjan – pendling från studenter och personal, flygresor i tjänsten, inköpta varor och tjänster, avfall. Det här är ofta den dominerande utsläppsposten för ett lärosäte.

För GU, med 56 000 studenter som dagligen pendlar till campus i Göteborg, är scope 3 uppenbart centralt. Omvärldsanalysen behövde kartlägga hur jämförbara lärosäten – i Sverige och Europa – hanterar just scope 3, ett område där det finns stor metodologisk variation och därmed risk för jämförelsefel.

HoloHouse bidrog med expertis i att strukturera analysen enligt GHG-protokollet och identifiera vilka åtgärder som ger störst utsläppsminskning per investerad krona. Det är ett tillvägagångssätt vi använder i vår bredare hållbarhetsutbildning och rådgivning – att kombinera metodologisk stringens med praktisk handlingskraft.

Projekt 2 — Cykelparkering och hållbar mobilitet på campus

GU har även under Klimatramverket och i nyttjandet av klimatfondens medel att fokusera på två prioriteringar: återbruk och cykelparkering. Gällande cykelparkering behövdes en fullständig bild av antal parkeringsplatser – dels för GU:s personal, dels för GU:s studenter – samt förutsättningarna kring befintliga och framtida parkeringsmöjligheter. GU Fastighet kontaktade HoloHouse för att höra om det fanns möjlighet till gemensamt cykelprojekt.

Projektet löpte under perioden 15 maj 2022 till 30 september 2022 och syftade till konkreta resultat inom ramen för GU:s övergripande cykelsatsning. Resultaten skulle kommuniceras och samordnas med Göteborgs stad, fastighetsägare och andra relevanta aktörer. Cykelsatsningen skulle bidra till att möta GU:s mål om 50 % CO₂-minskning till 2030 samt till möjligheterna att nå utmärkelsen Årets studentstad.

Projektet delades upp i två delmoment:

1. Inventering: En fullständig kartläggning av befintliga och planerade cykelparkeringar vid GU:s verksamhetsområden och campus. Inventeringen innfattade förutsättningarna kring säkerhet, trygghet och bekvämlighet.
2. Målbild och nyckeltal: Framtagning av en målbild för GU:s cykelsatsning med relevanta KPI:er – antal cykelplatser till 2023, ton CO₂-besparingar, fördelningsnyckel mellan campus och mellan personal och studenter.

Varför är cykelparkering en hållbarhetsfråga? Enkelt: om studenter och anställda kan cykla bekvämt och säkert till campus, minskar biltrafiken och kollektivtrafikens belastning. Varje cykelresa i stället för en bilresa sparar i genomsnitt 0,15–0,21 kg CO₂ per kilometer. För ett lärosäte med 60 000 resenärer dagligen är potentialen enorm.

Varför studentprojekt är ett strategiskt verktyg för hållbarhetsarbete

Samarbetet med GU illustrerar något som HoloHouse sett genomgående i sin verksamhet: studentprojekt är underutnyttjade som strategiskt verktyg. Organisationer fokuserar ofta på konsulttjänster från etablerade byråer – men akademin rymmer kompetens, energi och ett fräscht analytiskt perspektiv som är svårt att köpa på annat sätt.

För GU:s del innebar studentsamverkan via HoloHouse flera konkreta fördelar:

• Resurseffektivitet: Projekten genomfördes med begränsad budget men med hög analytisk rigorositet.
• Akademisk förankring: Omvärldsanalysen byggde på vetenskaplig metodik, inte bara konsultbedömningar.
• Kompetensutveckling: Studenterna fick meningsfull praktisk erfarenhet av hållbarhetsarbete i en stor organisation.
• Nätverk: GU stärkte relationen till HoloHouse och regionens hållbarhetsaktörer.

HoloHouse har sedan sin grundläggning matchat studenter och organisationer i just den här typen av uppdrag. Vill du veta mer om hur ett studentprojekt kan se ut för er organisation? Se vår sida om studentprojekt inom hållbarhet.

Lärosätenas roll i det hållbara samhällsbygget

Göteborgs universitets klimatarbete är inte unikt – det är en del av en bredare rörelse bland svenska lärosäten. KTH, Chalmers, Lunds universitet, Umeå universitet – samtliga har antagit ambitiösa klimatmål och söker systematiska metoder för att nå dem.

Det finns flera skäl till att lärosätena tar täten:

• Trovärdighet: En institution som forskar om klimat men flyger mer än genomsnittet har ett glaubwürdighetsproblem. Vetenskapssamhällets legitimitet kräver att man lever som man lär.
• Påverkanskraft: Lärosäten utbildar nästa generations beslutsfattare, ingenjörer och analytiker. Det hållbara tänkande som bäddas in på campus präglar sedan karriärer och organisationer i decennier.
• Regulatorisk riktning: EU:s klimatlagstiftning riktar sig primärt mot privata bolag, men offentliga organisationer och akademin ser redan idag konsekvenserna av taxonomin och CSRD-kraven i sina leverantörskedjor och finansieringskanaler.

För HoloHouse, som länge arbetat i gränssnittet mellan akademi och näringsliv, är samarbeten med lärosäten en naturlig del av uppdraget. Vi förstår universitetskulturen, den akademiska metodiken och de politiska realiteterna i offentlig sektor – och kan kombinera det med affärsdrivet hållbarhetsarbete.

Avslutade projekt — resultat och lärdomar

Båda projekten genomfördes och levererade inom utsatt tid. GU fick en strukturerad omvärldsanalys som kartlade hur tolv jämförbara europeiska lärosäten mäter och redovisar scope 1–3-utsläpp, samt en fullständig inventering av 23 cykelparkeringsytor på universitetets campus med rekommendationer för utbyggnad och förbättrade säkerhetslösningar. Det konkreta underlaget användes i GU:s verksamhetsplanering för perioden 2023–2025.

Från fallstudie till nuläge — vad hände efter 2022?

GU:s klimatarbete fortsatte efter HoloHouses projekt 2022. Det globala trycket på lärosäten har snarast ökat: EU:s Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) ställer från 2025–2026 skarpare krav på stora organisationers hållbarhetsredovisning, och offentliga aktörer förväntas föregå med gott exempel.

Klimatramverket har expanderat. Fler lärosäten har anslutit sig, och metodiken för scope 3-mätning har blivit mer standardiserad. GU:s cykelparkering har förbättrats – men utmaningarna kvarstår i en stad där trafiktrycket är högt och campusytorna begränsade.

Det som GU och HoloHouse gjorde 2022 var ett tidigt exempel på vad som nu kallas science-based targets (SBT) – klimatmål förankrade i det parisavtalets 1,5°C-bana. Idag är SBT en etablerad standard, och HoloHouse hjälper organisationer att sätta och verifiera sådana mål som en del av vår hållbarhetskonsulttjänst.

Hållbar campus-planering — en strategisk fråga för fastighetsägare och kommuner

Cykelprojektet vid GU berör inte enbart universitetets egna lokaler. Campus Johanneberg, Medicinareberget och Vasagatan är inbäddade i Göteborgs stadsväv – och en hållbar cykelparkering kräver dialog med Göteborgs stad, Trafikkontoret och privata fastighetsägare längs pendlingsstråken.

Det illustrerar en bredare poäng: hållbarhetsarbete på campus kan aldrig isoleras till vad som händer innanför universitetets murar. En student som cyklar 8 kilometer till campus varje dag passerar kommunal infrastruktur, privata fastigheter och kollektivtrafiksnoder. En omvärldsanalys som GU beställde av HoloHouse behövde därför inkludera Göteborgs stads cykelvision, Västra Götalandsregionens infrastrukturplaner och nationella pendlingsdata.

Det är den typen av holistisk analys som skiljer ett professionellt hållbarhetsuppdrag från ett internt dokument. Och det är kompetens som studenter, med rätt handledning, kan leverera – med tillgång till akademiska databaser, metodverktyg och ett nätverk av handledare och referensorganisationer.

Kompetensförsörjning och hållbarhet — två sidor av samma mynt

En aspekt som sällan lyfts i diskussioner om universitetens klimatarbete är kompetensförsörjningen. GU utbildar varje år tusentals studenter inom naturvetenskap, samhällsvetenskap och teknik – varav en växande andel söker arbete inom hållbarhet, ESG och miljörådgivning.

För HoloHouse är det en naturlig koppling: de studentprojekt vi koordinerar fungerar som en rekryteringspipeline för organisationer som vill hitta morgondagens hållbarhetschefer och ESG-analytiker. En student som genomför ett väldefinierat uppdrag åt ett lärosäte eller ett medelstort bolag visar upp sin kompetens i ett verkligt sammanhang – vilket är mer talande än betyg på papper.

Vi ser ofta att studenter från HoloHouse-projekt går vidare till fasta tjänster hos de organisationer de arbetat med. Det är en win-win-modell: organisationen får kompetens och den student som engagerats får ett konkret bidrag till sin CV. Läs mer om hur rekrytering inom hållbarhet fungerar i praktiken.

Vanliga frågor om hållbarhetsarbete vid lärosäten och organisationer

Vad är Klimatramverket för lärosäten?

Klimatramverket är ett nationellt frivilligt initiativ som samlar svenska universitet och högskolor kring gemensamma klimatmål och rapporteringsstrukturer. Syftet är att koordinera och accelerera högskolesektorns klimatomställning.

Vad innebär det att bli klimatneutral?

En organisation är klimatneutral när dess nettoutsläpp av växthusgaser är noll – antingen genom att eliminera utsläppen helt, eller genom att kompensera resterande utsläpp via verifierade åtgärder som skogsplantering eller teknikinvesteringar. GHG-protokollets scope 1, 2 och 3 ger ramverket för att mäta och rapportera dessa utsläpp.

Hur kan ett studentprojekt bidra till en organisations hållbarhetsarbete?

Studentprojekt kan bidra med analytisk kapacitet, friskt perspektiv och akademisk metodik till lägre kostnad än traditionell konsultupphandling. HoloHouse matchar organisationer med studenter inom hållbarhet, rekrytering och affärsutveckling – med struktur och kvalitetssäkring som garanterar leverans.

Vad kostar det att anlita HoloHouse för ett liknande projekt?

Det beror på projektets scope, tidsram och vilket stöd organisationen behöver. Kontakta oss för en förutsättningslös dialog om vad som är möjligt – vi hjälper både stora lärosäten och medelstora företag att komma igång med strukturerat hållbarhetsarbete.

Hur relaterar scope 3-utsläpp till CSRD-rapportering?

CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) kräver att företag redovisar sina väsentliga hållbarhetsrisker och -möjligheter, inklusive klimatrelaterade utsläpp. Scope 3 är ofta den svåraste posten att mäta och redovisa – och det är precis där en strukturerad omvärldsanalys, likt den HoloHouse genomförde för GU, skapar värde. För organisationer som nu förbereder sin CSRD-rapportering är erfarenheterna från lärosätenas scope 3-arbete direkt tillämpbara. Läs mer om hur vi hjälper med CSRD-implementation för svenska företag.

Vad skiljer HoloHouse från andra hållbarhetskonsulter?

HoloHouse grundades 1997 och har sedan dess arbetat i gränssnittet mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor. Vi kombinerar konsultkompetens med ett aktivt studentnätverk – vilket innebär att vi kan leverera både strategisk rådgivning och praktisk kapacitet via studentprojekt. Det gör oss lämpade för organisationer som vill ha långsiktig kompetensuppbyggnad, inte bara punktinsatser.