Den sociala hållbarheten får inte glömmas bort inom cirkulär ekonomi

Social hållbarhet innebär en rättvis fördelning av livsbetingelser såsom utbildning, rättvisa och maktutövning samt att alla människor är delaktiga i samhällsutvecklingen. Inom cirkulär ekonomi tenderar sociala frågor att vara sekundära i förhållande till ekonomiska och ekologiska mål. Problemet med detta är dels att omställningen kan slå olika hårt mot olika samhällsgrupper, dels att nationella och globala ojämlikheter orsakade av den linjära ekonomin riskerar att fortgå eftersom de inte adresseras. Ett exempel på en sådan orättvisa är den beroendeställning som låginkomstländer försatts i av att behöva producera till så låg kostnad som möjligt för att kunna konkurrera i de globala värdekedjorna.

Eventuellt handlar saknaden av sociala indikatorer om att gränserna mellan hållbarhetsdimensionerna överlappar varandra vilket gör det svårt att göra en tydlig åtskillnad av vad som är rent sociala frågor. Detta gör dock inte sociala frågor mindre relevanta utan visar snarare att vi kan behöva gå bortom faktorer som är nära förknippade med ekonomiska eller ekologiska faktorer. En annan aspekt som forskare har betonat är att den sociala dimensionen inom cirkulära initiativ bör sträcka sig längre än till att likställas med en enda aspekt och intressentgrupp, som den annars ofta gör. Därför måste alla samhällets medlemmar och deras behov erkännas och beaktas.

Blind spots — rättvisa och tillgång i den cirkulära ekonomin

Sverige är långt från att befinna sig inom ett ekologiskt och socialt rättvist utrymme, där människors basala behov tillgodoses utan att resursutnyttjandet överskrider planetens gränser. Länder som Sverige kännetecknas av att medborgarna överlag njuter av en bekväm livsstil och överdriven konsumtion men genom att tillämpa en social lins går det att identifiera potentiella blind spots som är avgörande om vi ska kunna hålla löftet ”leave no one behind”. En rättvis övergång till cirkulär ekonomi i Sverige förutsätter att alla har lika tillgång till cirkulära produkter och tjänster. I vissa produktkategorier är det inte ekonomiskt lönsamt för hushåll med lägre inkomster att reparera sina varor i jämförelse med att köpa nya. För att säkerställa att den cirkulära ekonomin är tillgänglig för alla, bör utgångspunkten vara att företag kan och vill erbjuda cirkulära produkter och tjänster i sitt standardsortiment, istället för att nyttja premiumpriser eller sälja reservdelar för mer än vad själva produkten kostar.

• Problemet: materialet är billigt medan arbetskraften är dyr vilket ofta resulterar i att reparationer kostar mer än nya produkter.
• Negativ konsekvens: företag väljer att reparera varorna utomlands då det är mer kostnadseffektivt. Förflyttningarna har i sin tur ökat efterfrågan på informellt reparationsarbete där arbetarna saknar arbetsskydd och socialt skydd, vilket både hämmar den sociala hållbarheten och helt går emot den cirkulära ekonomins grundprinciper om att fokusera på lokala produktioner, reparationer och delningstjänster.

En ytterligare blind spot handlar om geografisk ojämlikhet. Rural befolkning i Sverige har ofta sämre tillgång till cirkulära tjänster — secondhand-butiker, reparationsverkstäder och delningsplattformar koncentreras till städerna. Det gör att övergången till cirkulär ekonomi riskerar att förstärka den befintliga klyftan mellan stad och landsbygd. Initiativ som HoloHouses SIRR-projekt arbetar specifikt med att motverka detta — att säkerställa att innovation och hållbarhetsomställning når hela landet, inte bara storstäderna.

Arbetsmarknaden och kompetensomställning

När vi går från ett slit-och-släng-samhälle till en cirkulär ekonomi där värdet av resurser bevaras så länge som möjligt ändras våra produktions- och konsumtionsmönster och således industrin och arbetsmarknaden. Humankapital är en central del av denna omställning.

• Behovet av särskilda färdigheter måste inte innebära att ”lära om” utan snarare att utveckla arbetskraftens kompetenser vilket förutsätter att arbetstagare får tillgång till utbildning och kompetensutveckling.
• Circle Economy betonar att lika många jobb som potentiellt kan gå förlorade kan ersättas genom att arbetstagarna behåller yrkesroll men byter industri med hjälp av reskilling och upskilling. Detta är av vikt för att både arbetstagarna och företagen ska förbli konkurrenskraftiga och här finns stor potential för e-learning.
• Utbildningsåtgärder riktade till allmänheten, kunder och handelspartners kan också vara en hävstång för att öka efterfrågan på cirkulära varor och tjänster.
• Den rörliga arbetsmarknaden kan fortfarande göra arbetstagarna sårbara och därför måste arbetstagarnas rättigheter och förhandlingsstyrka beaktas med särskilt avseende på kollektivavtal och fackföreningar.

Sverige har en unik möjlighet att leda detta arbete. Omställningsstudiestödet — som gör det möjligt för yrkesverksamma att studera med bibehållen inkomst — är ett konkret verktyg för reskilling i stor skala. Arbetsgivare som kopplar sin interna kompetensomställning till nationella stödsystem positionerar sig starkare inför framtida CSRD-krav. En hållbar rekryteringsstrategi inkluderar idag alltid en plan för hur befintliga medarbetare kan växa in i nya cirkulära roller.

CSRD och den sociala dimensionen — varför ESRS S1–S4 nu kräver handling

EU:s direktiv om hållbarhetsrapportering — CSRD — gör den sociala dimensionen till en lagstadgad fråga för allt fler svenska företag. Från och med 2025 (Wave 1) och 2026 (Wave 2) måste berörda bolag redovisa mot de europeiska hållbarhetsstandarderna ESRS, varav fyra specifikt täcker den sociala dimensionen:

• ESRS S1 — Egna anställda: Krav på rapportering om arbetstid, löner, kompetensomställning, hälsa och säkerhet samt kollektivavtalstäckning. Företag i cirkulär ekonomi som aktivt satsar på reskilling och upskilling har här ett tydligt och mätbart konkurrensövertag.
• ESRS S2 — Arbetstagare i värdekedjan: Kräver transparens om leverantörers arbetsförhållanden. Den linjära ekonomins tradition att outsourca reparationer och tillverkning till låglöneländer är direkt problematisk under ESRS S2 — och synliggör varför lokal, cirkulär produktion är mer än en miljöfråga.
• ESRS S3 — Berörda samhällen: Rapportering om lokal påverkan, dialog med samhällen och civilsamhälle. Cirkulära företag som är lokalt förankrade — via repareringscaféer, secondhand-kedjor eller lokala materialbanker — har starka berättelser att berätta under denna standard.
• ESRS S4 — Konsumenter och slutanvändare: Krav på tillgänglighet, inkludering och rättvis marknadsföring. Frågan om cirkulära produkters pristillgänglighet för låginkomsthushåll är direkt relevant här — och visar att prismodellen för cirkulära alternativ är en CSRD-fråga, inte bara en affärsstrategi.

CSRD gör med andra ord social hållbarhet i cirkulär ekonomi från en etisk ambition till ett mätbart och rapporteringspliktigt krav. Företag som inte integrerat den sociala dimensionen i sin cirkularitetsstrategi riskerar stora datainsamlingsproblem när rapporteringstiden väl kommer. Läs mer i vår guide om CSRD för svenska företag eller kontakta en av våra hållbarhetskonsulter för en nulägesanalys.

Delaktighet och konsumentmedvetande

Mycket kring de sociala normerna handlar om att skapa ett förtroende för cirkulära åtgärder och att utrota stigmat kring att använda räddat material bland kunder och designers. Därför har det visat sig ha stor betydelse för cirkulära satsningar att låta intressenter vara delaktiga i processen, vare sig det handlar om kunder eller lokala medborgare. När deras behov tas hänsyn till ökar sannolikheten att de stödjer projektet och tack vare transparent information ökar medvetenheten om, och eventuellt acceptansen av cirkulär ekonomi. Detta kan i sin tur skapa motivation och därmed en efterfrågan av cirkulära processer. Det är viktigt att:

• Informera kunden om produktens material, livslängd och reparationsmöjligheter
• Erbjuda belöningar för returer av återvinningsbart material samt informera om de negativa effekterna av linjära konsumtions- och produktionsmönster. På så sätt kan avvikelsen mellan konsumenters medvetenhet och handling minska. Exempelvis belönar kosmetikaföretaget Lush sina kunder med en färsk ansiktsmask när de lämnar tillbaka fem tomma burkar.

Kommunikation om cirkularitet måste vara ärlig och specifik för att undvika greenwashing. Vaga påståenden om ”hållbarhet” utan konkret substans skadar förtroendet — och ESRS S4 kräver nu att bolag kan backa upp sina konsumentpåståenden med data. En produktpasport som visar materiallista, koldioxidavtryck och reparationsmöjligheter är inte längre ett premium-erbjudande, det är en kommande standard.

Integration som cirkulär möjlighet

I omställningen av vår ekonomi har företag möjlighet att satsa på integration vilket gynnar ekonomisk tillväxt och kompetensförsörjning samt kan avhjälpa arbetskraftsbrist. Faktum är att det är en större andel utrikesfödda än inrikesfödda som är i arbetsför ålder men ändå är arbetslösheten högre hos utrikesfödda och svårast är det för individer födda utanför Europa. Kvinnor födda utanför Europa står särskilt långt från arbetsmarknaden.

Fördelar med att satsa på integration i sin verksamhet:

• Blandade grupper är bevisat mer innovativa och kreativa.
• Företag som satsar på mångfald ses som en attraktiv arbetsgivare och en attraktiv arbetsgivare drar åt sig de allra bästa talangerna.
• Mångfald på ett företag gör det möjligt att nå ut till fler kunder men är också en förutsättning för att kunna expandera globalt. Ikea lockar exempelvis till sig arabisktalande kunder genom att anställa arabisktalande personal, och dessutom speglar deras medarbetare samhället eftersom arabiska är det näst största talade språket i Sverige.
• Företaget blir konkurrenskraftigt eftersom olika erfarenheter och bakgrunder bidrar med perspektiv som hjälper en att förstå olika målgruppers behov. På så sätt kan ens service och utbud av tjänster och produkter utvecklas.

Möjliga åtgärder för integration:

• Matchningsinsatser — viktigt för personer som saknar personliga nätverk. Ett exempel är initiativet ÖppnaDörren av Axfoundation.
• Stödanställningar — arbetsgivare får tillgång till värdefull kompetens och nyanlända kommer in på arbetsmarknaden.
• Utbildningsinsatser — skapar rörlighet på arbetsmarknaden eftersom fler kan anställas och även vidareutbilda sig längre fram i karriären.
• Hållbarhetskonsulting och utbildningsinsatser mot företag om mångfald och rekrytering.
• Öka incitamenten för att utrikesfödda kvinnor i högre utsträckning ska söka arbete. Det behövs nätverk och möjligheter att möta arbetsgivare.

Vad kan ditt företag göra idag?

Att integrera social hållbarhet i ett cirkulärt affärsmodellsperspektiv behöver inte vara komplext. Här är sju konkreta steg som svenska företag kan ta direkt:

1. Kartlägg er sociala påverkan i värdekedjan. Börja med leverantörsled — var produceras era produkter? Under vilka arbetsvillkor? ESRS S2 kräver att ni har svaren.
2. Prissätt cirkularitet inkluderande. Undvik att cirkulära alternativ — hyrmodeller, reparation, secondhand — enbart riktar sig till medel- och överklass. Inkomstbaserade prismodeller ökar tillgängligheten och breddar er marknad.
3. Investera i reskilling och upskilling. Identifiera vilka roller i er organisation som påverkas av automatisering och digitalisering — och planera kompetensomställningen proaktivt med stöd i befintliga nationella program.
4. Sätt sociala mål med mätbara indikatorer. Inkludera minst en social KPI i er hållbarhetsredovisning — exempelvis andel lokala underleverantörer, löneskillnader mellan könen, eller antal rekryterade via integrationsprogram.
5. Involvera anställda och lokalsamhälle. Cirkulära omställningar lyckas bättre med intern förankring. Skapa forum för dialog om vad omställningen innebär för arbetstagarna.
6. Var transparent om material och livslängd. Kommunicera tydligt — produktpass, reparationsguider och öppen leverantörsinformation bygger förtroende och uppfyller kommande ESRS S4-krav.
7. Samarbeta med akademin. Studentprojekt är ett effektivt sätt att kartlägga sociala risker och möjligheter i er verksamhet — HoloHouse har kopplat samman studenter och näringsliv sedan 1997.

Sammanfattning — vad som bör göras inom cirkulär ekonomi

• Inkludera sociala mål och indikatorer, inte bara en aspekt eller intressentgrupp.
• Erbjuda cirkulära produkter och tjänster i standardsortimentet för att säkerställa att den cirkulära ekonomin är tillgänglig för alla och att det inte blir en klassfråga att handla cirkulärt.
• Säkerställa att arbetet inte förflyttas till fabriker med dåliga arbetsvillkor i låginkomstländer — att inte upprepa den linjära ekonomins problematik i ett cirkulärt förpackning.
• Ge tillgång till utbildning och kompetensutveckling. Inom vissa branscher kan det räcka med reskilling och upskilling.
• Låta kunder och medborgare vara delaktiga i processen för att öka medvetenheten och motivationen.
• Vara transparent med leverantörskedja, material, livslängd, reparationsmöjligheter.
• Göra insatser för integration — lönsamt för både företaget och samhället.
• Förbereda sig för CSRD-rapporteringskraven under ESRS S1–S4 — social hållbarhet är inte längre frivilligt för berörda bolag.

Vanliga frågor om social hållbarhet och cirkulär ekonomi

Vad menas med social hållbarhet i cirkulär ekonomi?

Social hållbarhet inom cirkulär ekonomi handlar om att säkerställa att övergången från linjärt till cirkulärt sker rättvist — att alla grupper i samhället har tillgång till cirkulära produkter och tjänster, att arbetstagare skyddas under omställningen, och att globala värdekedjor inte bygger på exploatering.

Varför är social hållbarhet ofta bortglömd i cirkulärt tänkande?

Cirkulär ekonomi har historiskt fokuserat på materialflöden och ekologiska vinster. Sociala effekter är svårare att kvantifiera och saknar ofta tydliga indikatorer i befintliga ramverk. CSRD och ESRS S1–S4 förändrar nu detta — från 2025 är social rapportering ett lagstadgat krav för Wave 1-bolag.

Hur påverkar CSRD krav på social hållbarhet i cirkulär ekonomi?

CSRD kräver att berörda bolag rapporterar mot ESRS S1–S4, som täcker egna anställda, leverantörers arbetsförhållanden, påverkan på lokalsamhällen och konsumentrelationer. Företag som redan arbetar med social hållbarhet i sin cirkularitetsstrategi har ett försprång i rapporteringsarbetet.

Kan HoloHouse hjälpa med social hållbarhet och CSRD?

Ja. HoloHouse erbjuder hållbarhetskonsulting och CSRD-rådgivning med fokus på hela ESG-spektret — inklusive den sociala dimensionen S1–S4. Vi har arbetat med hållbarhetsomställning i Sverige sedan 1997.

Källor:

Circle Economy. (2021). Labour Market Impacts of the Circular Economy. circle-economy.com

Circle Economy. (2022). The Circularity Gap Report 2022.

Dufourmont, J., Papú Carrone, N., Baars, N., Schweitzer, J., & Corbalán, S. (2020). Avoiding Blind Spots: Promoting Circular & Fair Business Models. circle-economy.com

Mies, A., & Gold, S. (2021). Mapping the social dimension of the circular economy. Journal of Cleaner Production, 321. doi.org/10.1016/j.jclepro.2021.128960

Europeiska kommissionen. (2023). ESRS S1–S4: European Sustainability Reporting Standards — Social standards.

Tillväxtverket. (2021). Vägar till jobb för utrikes födda kvinnor. tillvaxtverket.se