ESRS-standarderna förklarade — Vad innebär de för ditt företag? | HoloHouse

ESRS-standarderna förklarade — Vad innebär de för ditt företag?

ESRS (European Sustainability Reporting Standards) är de standarder som avgör vad och hur företag måste rapportera enligt CSRD. Men vad är ESRS egentligen, vilka standarder finns, och hur påverkar de just ditt företag? I den här guiden bryter vi ner ESRS till begripliga delar.

Vad är ESRS?

ESRS står för European Sustainability Reporting Standards och utgör det tekniska hjärtat i CSRD. Medan CSRD är direktivet som kräver hållbarhetsrapportering, är ESRS de standarder som bestämmer vad och hur rapporteringen ska se ut.

Tänk på det så här:

• CSRD = lagstiftningen som säger ”du måste rapportera”
• ESRS = regelverket som säger ”detta ska du rapportera och så här ska det se ut”

ESRS har tagits fram av EFRAG (European Financial Reporting Advisory Group) och antagits av EU-kommissionen som delegerade akter. Det betyder att de är juridiskt bindande — inte frivilliga riktlinjer.

De 12 ESRS-standarderna — komplett översikt

ESRS består av 12 standarder uppdelade i två kategorier: tvärgående standarder som gäller alla företag, och tematiske standarder som gäller beroende på väsentlighetsanalysen.

Tvärgående standarder (gäller alla)

Dessa fem standarder utgör grunden för all ESRS-rapportering:

ESRS 1 — Allmänna krav

Definierar de övergripande principerna för ESRS-rapportering. Innehåller regler om presentationsform, jämförbarhet, tidsmässig avgränsning och koppling till finansiell rapportering. Alla företag måste följa ESRS 1 som grund.

ESRS 2 — Allmänna upplysningar

Den enda standard som är obligatorisk för alla företag oavsett väsentlighetsanalys. Kräver information om strategi, styrning och riskhantering för hållbarhetsfrågor, samt en översikt över vilka andra ESRS-ämnen som är väsentliga för företaget.

ESRS S1 — Egen arbetsstyrka

Krav på rapportering om arbetstagares villkor, inklusive arbetsvillkor, lika behandling, frihet att organisera sig, barnarbete, tvångsarbete och arbetsmiljö. Gäller alla anställda och arbetstagare i värdekedjan.

ESRS S2 — Arbetstagare i värdekedjan

Speglar ESRS S1 men fokuserar på arbetstagare hos leverantörer och underleverantörer. Kräver information om hur företaget övervakar och hanterar arbetsvillkor i leverantörskedjan.

ESRS S3 — Berörda samhällen

Rapportering om företagets påverkan på lokala samhällen, inklusive landrättigheter, tvångsförflyttningar och samhällspåverkan. Särskilt relevant för företag med verksamhet i känsliga områden.

Tematiska standarder (gäller vid väsentlighet)

Dessa sju standarder rapporteras endast om de är väsentliga för företaget enligt den dubbla väsentlighetsanalysen:

ESRS E1 — Klimatförändringar

Den mest centrala standarden för de flesta företag. Kräver rapportering om växthusgasutsläpp (Scope 1, 2, 3), klimatomställningsplan, energianvändning och klimatrelaterade risker och möjligheter. Inkluderar krav på att redovisa hur företaget är förenligt med Parisavtalet.

ESRS E2 — Föroreningar

Rapportering om luft-, vatten- och markföroreningar, ämnen av bekymmer, mikroplaster och andra förorenande ämnen. Störst relevans för tillverkningsindustri och kemikalieintensiva verksamheter.

ESRS E3 — Vatten och marina resurser

Krav på rapportering om vattenförbrukning, vattenstress, marint skräp och påverkan på vattenekosystem. Extra relevant för företag med stor vattenförbrukning eller kustnära verksamhet.

ESRS E4 — Biologisk mångfald och ekosystem

Rapportering om påverkan på biologisk mångfald, landanvändning, deforestation och ekosystemtjänster. Särskilt relevant för jordbruk, skogsbruk och fastighetsutveckling.

ESRS E5 — Resursanvändning och cirkulär ekonomi

Krav på information om resursutnyttjande, avfall, återvinning, materialåtervinning och cirkulära affärsmodeller. Relevant för alla branscher men särskilt tillverkning och detaljhandel.

ESRS S4 — Konsumenter och slutanvändare

Rapportering om datasäkerhet, social inkludering, produktinformation och konsumenters hälsa och säkerhet. Särskilt relevant för B2C-företag och livsmedelsbranschen.

ESRS G1 — Företagsstyrning

Krav på information om företagets affärsskick, korruption, muta, lobbying och politiskt inflytande. Inkluderar den kontroversiella ”artikel 34”-bestämmelsen om lobbyingutgifter som fick flera medlemsstater att invända.

Dubbel väsentlighetsanalys — nyckeln till ESRS

Innan du kan bestämma vilka tematiska standarder du ska rapportera enligt, måste du genomföra en dubbel väsentlighetsanalys (double materiality assessment). Det är hjärtat i ESRS-systemet.

Dubbel väsentlighet har två dimensioner:

1. Impact materiality (påverkansperspektivet): Hur påverkar företaget människor och miljö? Exempel: tillverkar ditt företag utsläpp som skadar lokal luftkvalitet?
2. Financial materiality (finansiellt perspektiv): Hur påverkar hållbarhetsfrågor företagets finansiella ställning? Exempel: kan striktare utsläppskrav öka era produktionskostnader?

Ett ämne är väsentligt om det är väsentligt i någon av dessa dimensioner. Du behöver inte bedöma båda som väsentliga — räcker med en.

Så gör du en dubbel väsentlighetsanalys

1. Kartlägg alla potentiella hållbarhetsfrågor — gå igenom alla ESRS-ämnen och bedöm relevans
2. Bedöm impact materiality — identifiera faktiska och potentiella positiva och negativa påverkningar
3. Bedöm financial materiality — identifiera risker och möjligheter som kan påverka kassaflöden och resultat
4. Prioritera och rangordna — fokusera på de mest väsentliga ämnena
5. Dokumentera och motivera — ESRS kräver transparens om hur analysen genomfördes

Behöver du hjälp med väsentlighetsanalysen? Vår CSRD-utbildning går igenom processen steg för steg, och våra hållbarhetskonsulter kan vägleda dig genom hela analysen.

Vilka ESRS-standarder gäller ditt företag?

Vilka standarder du ska rapportera beror på bransch, storlek och verksamhet. Här är några typiska exempel:

Tillverkande företag

• ESRS E1 (klimat) — nästan alltid väsentligt
• ESRS E2 (föroreningar) — ofta väsentligt
• ESRS E5 (resursanvändning) — ofta väsentligt
• ESRS S1 (egen arbetsstyrka) — alltid
• ESRS S2 (värdekedjan) — ofta väsentligt

Tjänsteföretag och konsulter

• ESRS E1 (klimat) — ofta väsentligt, särskilt Scope 3-resor
• ESRS S1 (egen arbetsstyrka) — alltid
• ESRS G1 (företagsstyrning) — ofta väsentligt
• ESRS E5 (resursanvändning) — kan vara väsentligt vid kontorsverksamhet

Handels- och detaljhandelsföretag

• ESRS E1 (klimat) — Scope 3-leverantörskedjan ofta dominerande
• ESRS E4 (biologisk mångfald) — relevant vid försäljning av jordbruksprodukter
• ESRS E5 (resursanvändning) — förpackningar och avfall
• ESRS S2 (värdekedjan) — leverantörsförhållanden
• ESRS S4 (konsumenter) — produktsäkerhet

Omnibus-förenklingarna — vad ändras för ESRS?

I februari 2026 presenterade EU-kommissionen Omnibus I — ett förslag som förenklar CSRD och därmed ESRS. De viktigaste förändringarna:

• Färre företag omfattas: Tröskelvärden höjs — SME med under 1 000 anställda kan slippa rapportera
• Färre obligatoriska datapunkter: ESRS 2 kan få färre obligatoriska krav
• Senare deadlines: Vissa grupper får ytterligare uppskov
• VSME som alternativ: Små företag kan använda den frivilliga VSME-standarden istället

Det är viktigt att notera att Omnibus I inte har trätt i kraft ännu (per april 2026). Företag som redan omfattas av CSRD bör fortsätta förberedelser enligt gällande regler. Läs mer i vår guide om Omnibus I och CSRD-förenklingarna.

Praktiska steg för att komma igång med ESRS

1. Kartlägg vilka ESRS-ämnen som är väsentliga

Börja med en screening av alla 12 ESRS-standarder. Bedöm vilka som är relevanta utifrån din bransch och verksamhet. Många företag upptäcker att fler standarder är väsentliga än de först trott.

2. Identifiera dataluckor

ESRS kräver data som de flesta företag inte samlar idag — särskilt för Scope 3-utsläpp, värdekedjedata och sociala indikatorer. Gör en dataluckanalys tidigt.

2. Etabbera processer för löpande datainsamling

ESRS-rapportering är inte en engångsinsats — det kräver årlig uppdatering. Bygg system och processer för kontinuerlig datainsamling, gärna integrerat med befintliga ERP- och HR-system.

4. Utbilda organisationen

CSRD och ESRS berör hela företaget — inte bara hållbarhetsavdelningen. Ekonomi, HR, inköp och ledning behöver förstå sina roller. Vår Intensivkurs i EU:s hållbarhetslagar ger hela ledningsgruppen den kunskap som krävs.

5. Sök extern hjälp vid behov

ESRS är komplext och landskapet förändras snabbt. En hållbarhetskonsult kan hjälpa dig undvika dyra misstag och accelerera implementeringen.

Vanliga misstag med ESRS-rapportering

• Underskatta Scope 3: Många företag fokuserar på Scope 1 och 2 men underskattar komplexiteten i Scope 3 (värdekedjan), som ofta utgör 70–90% av totala utsläpp
• Ignorera sociala standarder: ESRS S1–S4 kräver data som inte finns i traditionella HR-system — börja tidigt
• Vänta med väsentlighetsanalysen: Utan analys vet du inte vilka standarder som gäller — genomför den som första steg
• Räkna med färdiga mallar: ESRS kräver företagsspecifik analys — det finns inga ”copy-paste”-lösningar
• Missa kopplingen till finansiell rapportering: CSRD kräver att hållbarhetsrapporten är en integrerad del av förvaltningsberättelsen

ESRS vs VSME — vilken standard ska du välja?

För SME som inte omfattas av CSRD finns VSME (Voluntary Standard for non-listed SMEs) — en enklare, frivillig standard som ger struktur för hållbarhetsrapportering utan ESRS alla krav.

VSME är ett utmärkt första steg för små företag som vill bygga hållbarhetskompetens utan CSRD:s fulla krav. Läs mer i vår kommande guide om VSME.

FAQ — Vanliga frågor om ESRS

Måste alla företag rapportera enligt alla 12 ESRS-standarder?

Nej. ESRS 2 är den enda standard som är obligatorisk för alla. Övriga tematiska standarder rapporteras endast om de är väsentliga enligt den dubbla väsentlighetsanalysen. De flesta företag landar på 4–6 väsentliga standarder.

När måste jag börja rapportera enligt ESRS?

Det beror på företagets storlek och börsnotering. Stora börsnoterade företag började 2025, andra stora företag 2026 och börsnoterade SME senast 2028. Se vår CSRD-tidslinjeguide för detaljer.

Kan jag anlita hjälp med ESRS-rapportering?

Absolut. De flesta företag behöver extern kompetens, särskilt för väsentlighetsanalys, Scope 3-beräkningar och assurans. HoloHouse erbjuder både konsultstöd och CSRD-utbildning för företag i Västra Götaland.

Vad händer om jag inte rapporterar enligt ESRS?

CSRD är lagstadgat och sanktioner regleras av varje medlemsstat. I Sverige kan utebliven rapportering leda till böter och i värsta fall personligt ansvar för styrelseledamöter. Dessutom ökar riskkapitalister och kunder alltmer kraven på transparens.

Påverkar Omnibus I ESRS-standarderna?

Omnibus I föreslår förenklingar men ESRS-standarderna i sig förändras inte dramatiskt. De viktigaste förändringarna gäller vilka företag som omfattas och hur många datapunkter som är obligatoriska. Standardernas struktur och ämnesområden är oförändrade.