I oktober 2020 släppte HoloHouse f.d. Miljöbron rapporten ”Miljöbrons bidrag till Sveriges miljömål och Agenda 2030”. Den visade att verksamheten under de senaste 10 åren har haft en tydligt bidragande roll i Sveriges arbete för att uppnå Agenda 2030 och i synnerhet dess ekologiska dimension genom de svenska miljömålen. Gällande Sveriges nationella miljömål har i stort sett alla miljömål berörts, alla studentprojekt (494 av 500 projekt) under tidsperioden har kopplats till minst ett mål och majoriteten har kopplats till flera. De projekt som inte berört de svenska miljömålen har istället bidragit till den sociala och ekonomiska aspekten av hållbarhet.
I överensstämmelse med tidiga antaganden är de svenska miljömål som majoriteten av projekten har berört är begränsad klimatpåverkan, övergripande miljömål, god bebyggd miljö och giftfri miljö.
Begränsad klimatpåverkan har berörts av projekt med ämnesområden som energi, transport/logistik, återbruk och återvinning samt miljöledning. Uppdragsgivarna har främst varit inom branscherna “Annan offentlig/privat service”, “Bygg/fastighet”, “Utbildning” och “Energi”. Övergripande miljömål har berörts av projekt med ämnesområden som miljöledning, livscykelanalys och marknadsföring. Uppdragsgivarna har främst varit inom branscherna “Annan offentlig/privat service”, “Utbildning” och “Information/kommunikation”. Övergripande kategorin innehåller en fjärdedel av alla projekt.
God bebyggd miljö har berörts av projekt med ämnesområden som samhällsplanering, avfalls-
hantering, återbruk, byggnader och resursanvändning. Uppdragsgivarna har främst varit inom
branscherna “Bygg/fastighet”, “Avfall/återvinning” och “Civilsamhället”.
Giftfri miljö har berörts av projekt med ämnesområden som kemikaliehantering, kemikalieinventering, avfallshantering, kemikalieutsläpp och informationsspridning. Uppdragsgivarna har främst varit inom branscherna “Bygg/fastighet”, “Utbildning” och “Information/kommunikation”.
En trend som kan ses efter 2015 är att projekten och dess ämnen beror till stor del av de branscher och uppdragsgivare Miljöbron samverkar. Satsningen på projektet Re:Challenge under åren 2017–2019 har också varit trendbrytande. Miljöbrons projekt har till någon mån berört samtliga av de globala hållbarhetsmålen. Störst andel projekten har kopplats till ett mål och minst andel har kopplats till tre mål eller fler. De mål som berört mest är:
Mål 12 är det mål som projekten berörts mest. Projekten har ofta behandlat avfallshantering,
kemikaliehantering, miljöledning och produktutveckling. Samtliga branscher är kopplade till mål
12 förutom “Energi”, “Transport/logistik” och “Finans/försäkring”.
Mål 11 är kopplat till projekt som berör samhällsplanering och hållbara transporter, vilket till
stor del beror på att Miljöbron jobbar med många kommuner och stadsdelsförvaltningar. De
branscher som detta mål kan hittas mest i är offentliga verksamheter såsom “Bygg/fastighet”,
“Annan (offentlig/privat) service”, “Avfall/återvinning”.
Mål 7 är kopplade till projekt som handlar om hållbar energi, hållbara bränslen, projekt för
energiverksamheter, eller som i 2013 när den kopplades till en praktikkurs för energiingenjörer.
Detta mål är främst kopplat till verksamheter inom branschen “Energi”.
Av de globala hållbarhetsmål som berördes minst har de flesta kopplats till referat av kvällsföreläsningar för en lärandeplattform. Dessa föreläsningar har bidragit till att Agenda 2030 mål med
social dimension berörts.
Det framgår tydligt att Miljöbrons projekt berör många olika typer av miljöer i Sverige och att miljöfokuset är brett. Många av Miljöbrons projekt har därmed varit lättare att koppla till de globala hållbarhetsmålen än de svenska miljömålen. Anledningen till att svårigheterna att koppla svenska miljömål till många av projekten är att miljömålen är specifika till olika naturtyper i Sverige och miljökvalitén inom respektive område. Istället för att fokusera på att bevara enskilda naturtyper har Miljöbrons arbete för att uppnå ekologisk hållbarhet skett genom att minska utsläpp av växthusgaser, kemikalier, miljögifter från städer, produktion, konsumtion och samtidigt organisera samhället och verksamheter på ett sätt som möjliggör detta. Samhällsutveckling och internt hållbarhetsarbete hos verksamheter har varit fokusområden, med tydliga kopplingar till Agenda 2030s mål 11 Hållbara städer och samhällen samt mål 12 Hållbar konsumtion och produktion, men det finns ingen motsvarighet till dessa mål inom Sveriges miljömål.
En slutsats är att Miljöbron planerar och genomför projekt som hanterar alla tre dimensionerna av hållbarhet och inte bara ekologisk vilket var Miljöbrons primära fokus vid organisationens etablering 1997.
Uppdragsgivarna till de analyserade projekten har framförallt kommit från fyra branscher:
Annan offentlig/privat service, bygg/fastighet, utbildning samt energi. Verksamhetsstorleken har främst varit ”Liten” (1–50 anställda), följt av ”Stor” (250 eller fler anställda) och ”Mellan” (50–249 anställda). De flesta organisationerna inom den privata sektorn samt inom den tredje sektorn var små, medan de i den offentliga sektorn var stora.
Det går att göra försiktiga slutsatser att Miljöbron i lika stor grad arbetat med offentlig sektor
som privatsektor, och att offentliga bolag även haft en stor del av projekten. Ideella organisationer samt övriga ekonomiska föreningar, stiftelser och nätverk har även funnits representerade men i en lägre grad. De fyra mest förekommande branscherna har alla kopplats till de fyra dominerande svenska miljömålskategorierna och de globala målen 7, 11 och 12. Det tidiga antagandet att de minst förekommande branscherna skulle vara “Jordbruk/skog/fiske”, “Kultur/fritid” och “Vård/omsorg” var till stor del rätt. Den minst förekommande branschen under perioden var “Finans/försäkring”.
Gällande könsfördelning har majoriteten av projekten, 66 procent, under tidsperioden haft
kvinnliga studenter (523) medan 34 procent av studenter har varit män (274) vilket stämde in på
tidiga antaganden i analysskedet. Detta är i paritet med könsfördelningen på en del av de mest
förekommande utbildningarna i projekten, framför allt miljövetenskapliga program. Det enda
året som könsfördelningen var nästan jämnt var år 2013, vilket kan vara på grund av alla projekt
kopplade till energipraktikkursen på Chalmers tekniska högskola som gick det året. Förutom detta så har könsfördelningen ingen specifik koppling till projektens ämne, verksamheternas
branschfördelning, de svenska miljömålen eller de globala hållbarhetsmålen.
På en mikronivå har Miljöbrons projekt stor påverkan på enskilda aktörer inom privat, offentlig,
ideell och övrig sektor. Projekten bidrar till verksamheternas hållbarhetsarbete, vilket också
innefattar en generellt ökad transparens i deras miljö-och hållbarhetsarbete samt bidrar till en mer innovativ och cirkulär produktutveckling och produkttillverkning. Miljöbrons projekt bidrar till att aktörerna gör förändringar för att bli mer hållbara, vilket långsiktigt gynnar dem men även övriga samhället, socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Genom studentprojekten får verksamheternas större kunskap om hållbarhet och kan genomföra ett systematiskt hållbarhetsarbete.
Många verksamheter fortsätter att utveckla sitt hållbarhetsarbete efter studentprojekten, den främsta markören att organisationerna återkommit i studentprojekt under längre perioder.
Studentprojekten är även ett sätt för verksamheter att göra nyrekryteringar av studenter med
akademiska kunskaper inom hållbarhetsfrågor, vilket är viktigt ur ett kompetensförsörjningsperspektiv, både för det individuella företaget men även samhället i stort. Som del av analysunderlaget har Miljöbrons årsberättelser studerats där nöjdhet och konkreta nyttor belyses och
sammanfattas.
Studenterna har under åren svarat att projekten medfört nyttor såsom:
• Praktisk erfarenhet av akademiska kunskaper inom hållbarhetsområdet
• Stärkt CV samt viktiga kontakter och referenser
• Anställningsmöjligheter
• Kunskap om att arbete i egna projekt och strukturera dessa
Uppdragsgivarna har genom året ansett att:
• Projekten medför stora nyttor
• De haft stor nöjdhet av samarbetet med Miljöbron
• De har fått en mer positiv syn på akademins samarbetsförmåga med näringslivet
• Miljöbron haft stor betydelse för deras påbörjande/utveckling av hållbarhetsarbetet
Ur ett makroperspektiv har Miljöbrons projekt och samverkanspartners en viktig roll som utförare i praktiken av Sveriges och FN:s hållbarhetsåtaganden. De förmedlar en tjänst som bidrar till miljöarbetets slutdel, där de faktiska tillämpningarna av målen sker. Miljöbron har fyllt en betydande funktion som ledande organisation för förmedling av studentprojekt inom hållbarhet, samt att bidra till kompetensförsörjningen genom att studenterna knutit kontakter med framtida arbetsgivare.
Sedan Miljöbron skapades 1997 har de samarbetat med 1 900 företag, 5 300 studenter genom 2 700 projekt. Räknat fram till publiceringen av rapporten. Miljöbron har även bidragit till att utveckla ett nätverk för aktörer som arbetar med hållbarhet och Corporate Social Responsibility (CSR) inom Västra Götalandsregionen. I detta nätverk har Miljöbrons haft en primär roll som anordnare av studentprojekt och fyllt en viktig funktion i hållbarhetsarbetet inom regionen.
Miljöbron har genom åren förmedlat stor kunskap om hållbar utveckling genom studentprojekten och eftersom de samarbetat med uppdragsgivare inom många olika branscher och sektorer har spridningen förstorats. Det nära samarbetet med offentlig sektor som Miljöbron haft och projektens stora fokus på det globala hållbarhetsmålet 11: Hållbara städer och samhällen har med stor sannolikhet bidragit till att samhällena i Västra Götalandsregionen blivit mer hållbara, precis som målet anger.
