biologisk-mangfald-csrd-esrs-e4

ESRS E4 — standarden för biologisk mångfald och ekosystem — är obligatorisk för Wave 1-företag som rapporterar enligt CSRD. Trots det är E4 den del av CSRD-rapporteringen som flest hållbarhetschefer har minst koll på. Det beror dels på att biologisk mångfald länge behandlats som ett mjukt hållbarhetsämne utan mätbara nyckeltal, dels på att de internationella ramverken (framförallt TNFD) kom sent. Nu är situationen en annan: Wave 1-bolag ska ha 2024 som basår i sina rapporter, och kraven på naturdata börjar bli svåra att skjuta upp.

Den här guiden förklarar vad ESRS E4 faktiskt kräver, vad TNFD innebär i praktiken, och hur svenska företag — oavsett om de är Wave 1 eller förbereder sig inför Omnibus-reviderade Wave 2 — kan börja strukturera sin biologisk mångfald-rapportering idag.

Vad kräver ESRS E4 av ditt företag?

ESRS E4 heter officiellt ”Biodiversity and ecosystems” och ingår i den miljörelaterade delen (E) av ESRS-standarden. Den är uppbyggd kring fem centrala rapporteringsområden:

• Policies och strategier för biologisk mångfald — finns det ett engagemang på ledningsnivå?
• Påverkan och beroenden — identifiera var i värdekedjan företaget påverkar eller är beroende av ekosystemtjänster
• Mål och åtgärder — konkreta mätbara åtaganden, gärna i linje med 30×30-målet (30 % skyddad natur till 2030)
• Mätvärden — ESRS E4 har flest obligatoriska datapunkter av alla E-standarder, bland annat: areal mark under förvaltning med mätbar biologisk mångfald, operationer i eller nära skyddade områden, och påverkan på invasiva arter
• Dubbel väsentlighetsanalys — precis som övriga ESRS-standarder kräver E4 att företaget genomför en dubbel väsentlighetsanalys för att avgöra om biologisk mångfald är materiellt för just er verksamhet

Viktig detalj: ESRS E4 kan inte utelämnas med hänvisning till att ämnet inte är materiellt — om väsentlighetsanalysen leder till slutsatsen att biologisk mångfald inte är relevant måste detta ändå motiveras och dokumenteras i rapporten.

TNFD — Vad är det och varför spelar det roll?

TNFD (Taskforce on Nature-related Financial Disclosures) är ett internationellt ramverk, utvecklat parallellt med TCFD (klimat), som syftar till att hjälpa företag och finansiella aktörer att rapportera och agera på naturrelaterade risker och möjligheter. TNFD-ramverket lanserades i sin slutliga version i september 2023 och har sedan dess fått bred global acceptans.

ESRS E4 är inte identisk med TNFD men är tydligt influerad av och i stor utsträckning kompatibel med det. Företag som rapporterar enligt TNFD-ramverket har ett försprång när de ska uppfylla ESRS E4-kraven — och vice versa. Det är också värt att notera att EU-taxonomin redan inkluderar biologisk mångfald som ett av sex miljömål, vilket innebär att ESRS E4-arbetet skapar synergi med taxonomirapportering.

TNFD delar in naturrelaterade risker i fyra kategorier:

1. Fysiska risker — beroenden av ekosystemtjänster som kan störas (till exempel pollinering, vattenrening, kolinlagring)
2. Övergångsrisker — regleringsförändringar, marknadsskifte och förändrade finansieringsvillkor när investerare börjar prissätta naturrisker
3. Systemrisker — kaskadeffekter i komplexa försörjningskedjor
4. Anseenderisker — tilltagande intressentgranskning av naturpåverkan

TNFD LEAP-processen: ett praktiskt startverktyg

TNFD erbjuder ett strukturerat ramverk för naturrelaterade riskbedömningar kallat LEAP (Locate, Evaluate, Assess, Prepare). Det är ett användbart verktyg för att operationalisera ESRS E4-arbetet:

• Locate — kartlägg var i din värdekedja och ditt geografiska fotavtryck som interaktioner med naturen sker. Verktyg som IBAT (Integrated Biodiversity Assessment Tool) eller ENCORE används för att matcha operationer mot känsliga ekosystem.
• Evaluate — bedöm dina beroenden av och påverkan på ekosystemtjänster och biologisk mångfald i de identifierade hotspot-områdena
• Assess — analysera affärsrisker och möjligheter kopplade till dessa beroenden, inklusive finansiell materiality
• Prepare — sätt upp strategi, åtgärder och mätvärden som möter ESRS E4:s rapporteringskrav

LEAP-processen integrerar väl med den dubbla väsentlighetsanalys som CSRD kräver och ger en strukturerad grund för E4-sektionen i hållbarhetsrapporten.

Varför är biologisk mångfald svårare att mäta än klimat?

De flesta hållbarhetschefer som är bekanta med klimatrapportering (Scope 1, 2 och 3) märker snabbt att biologisk mångfald inte fungerar på samma sätt. Det finns en anledning till det:

Klimat har ett universellt mätvärde — koldioxidekvivalenter (CO₂e) — som gör det möjligt att summera all klimatpåverkan till ett enda tal. Biologisk mångfald har inget motsvarande universellt mätvärde. Påverkan på ett ekosystem i Amazonas är inte jämförbar med påverkan på en torräng i Skåne, även om ”hektaren” är densamma. Plats spelar enorm roll.

Detta skapar tre praktiska utmaningar:

• Datainsamling: Naturdata är ofta lokal och svårtillgänglig. Till skillnad från energiförbrukning (som de flesta företag redan mäter) kräver biologisk mångfald specifika ekosystemkartor och artinventeringar.
• Metodval: Det finns flera konkurrerande mätmetoder — ”Mean Species Abundance” (MSA), ”Biodiversity Footprint” (BF), Rambolls egna ”European Biodiversity Metric” — utan tydlig standard för vilken som ska användas.
• Värdekedjeperspektiv: Precis som Scope 3-utsläpp är den indirekta naturpåverkan (via leverantörer och produktanvändning) ofta mycket större än den direkta, och ännu svårare att mäta.

Vad gör de stora byråerna — och vad innebär det för SME?

Under det senaste året har stora konsultbolag börjat positionera sig starkt inom biologisk mångfald-rådgivning. Ecogain och U&We har länge arbetat med naturkapital i en nordisk kontext, och nu är Ramboll inne med sin ”European Biodiversity Metric” (EBM) — ett eget mätramverk som lanserades i mars 2026 och som riktar sig tydligt mot stora rapporteringspliktiga bolag.

Det är positivt för branschen att metoderna förbättras. Men det skapar ett gap: de resursstarka metoderna är designade för stora industribolag med globala värdekedjor. För svenska SME — de företag som utgör kärnan i Wave 2 och som möter Omnibus-förenklingar men ändå frivilligt väljer VSME eller ESRS — är behoven annorlunda:

• Enklare metodik som kan implementeras utan dedikerade miljöekologer
• Koppling till befintliga hållbarhetsstyrningsprocesser snarare än separata naturkapital-projekt
• Tydlig länk till den dubbla väsentlighetsanalysen och det övriga CSRD-arbetet
• Kostnadseffektiva startpunkter — inte ett flerårt ekosystemkartläggningsprojekt

Det är i det gapet HoloHouse arbetar: att hjälpa svenska medelstora företag att komma igång med biologisk mångfald-rapportering utan att behöva köpa in ett storbyråprojekt.

Hur svenska företag kan börja med ESRS E4 nu

Oavsett om du är Wave 1 (rapportering 2025 för räkenskapsår 2024) eller förbereder dig för Wave 2, finns det tre konkreta steg för att påbörja ESRS E4-arbetet:

Steg 1: Inkludera biologisk mångfald i din väsentlighetsanalys

Det vanligaste misstaget är att hoppa över E4 i väsentlighetsanalysen eller att avfärda det som icke-materiellt utan ordentlig motivering. ESRS kräver att du dokumenterar varför biologisk mångfald är eller inte är materiell för er verksamhet. Börja med att kartlägga era primära naturinteraktioner: var finns era anläggningar geografiskt? Vilka råvaror och ekosystemtjänster är er verksamhet beroende av?

Steg 2: Identifiera era hotspots med LEAP

Använd TNFD:s LEAP-process (se ovan) eller ett förenklat naturhotspot-verktyg för att identifiera var i värdekedjan den biologiska mångfaldspåverkan är störst. Kostnadsfria startverktyg inkluderar ENCORE (ekosystemtjänster och beroenden), IBAT (artdata och skyddade områden) och WWF:s Water Risk Filter.

Steg 3: Sätt baslinjedata för de obligatoriska datapunkterna

ESRS E4 kräver ett antal specifika mätvärden. De viktigaste att börja med:

• Areal mark som företaget äger, hyr eller förvaltar i eller nära skyddade områden (Natura 2000, nationalparker)
• Operationer i känsliga ekosystem identifierade via IBAT eller motsvarande
• Policy och åtaganden kopplade till ”no net loss” eller ”net positive impact” på biologisk mångfald

Biologisk mångfald och CSRD-revision — en kommande utmaning

EU-kommissionen väntas anta CSRD:s bestyrkandestandard (limited assurance, baserad på ISSA 5000) senast den 1 oktober 2026. Det innebär att Wave 1-bolagens hållbarhetsrapporter — inklusive E4-sektionen — kommer att granskas av revisorer med formaliserade krav på bevisning och spårbarhet.

Revisorer som granskar E4-sektionen kommer att ställa frågor som: Hur har ni identifierat era naturhotspots? Vilken metod har ni använt för att mäta påverkan? Är markareal-data verifierad? Är era åtaganden i linje med EU:s biodiversitetsstrategi för 2030?

Att börja dokumentera metoder och datakällor nu — även om data ännu är ofullständig — ger er ett avgörande försprång inför revisionen.

Vanliga frågor om ESRS E4 och biologisk mångfald

Måste alla CSRD-företag rapportera om biologisk mångfald?

Ja, ESRS E4 är obligatorisk för alla Wave 1-företag. Det går inte att hoppa över standarden — däremot kan ett företag välja att motivera varför biologisk mångfald inte är materiell, vilket i sig kräver ett dokumenterat analysarbete.

Vad är skillnaden mellan TNFD och ESRS E4?

TNFD är ett globalt frivilligt ramverk för naturrelaterade finansiella disclosures. ESRS E4 är den obligatoriska EU-standarden för biologisk mångfald i CSRD. De är kompatibla — TNFD-arbete ger bra underlag för ESRS E4 — men identiska är de inte. ESRS E4 innehåller fler specifika datapunkter anpassade för EU:s regulatoriska kontext.

Vi har inga egna marker eller anläggningar i naturen — måste vi ändå rapportera?

Troligtvis ja, om ni är Wave 1. Biologisk mångfaldspåverkan sker inte bara via direkta markanläggningar — er leverantörskedja, råvarukällor och produkters livscykel är också relevanta. En kontorsverksamhet kan ha låg direkt påverkan men hög indirekt påverkan via inköp, resor och produkter.

Hur lång tid tar det att komma igång med ESRS E4?

En grundläggande väsentlighetsanalys med naturhotspot-kartläggning tar typiskt 2-4 veckor för ett medelstort företag med hjälp från extern konsult. En fullständig implementering med mätvärden och policy tar 3-6 månader beroende på verksamhetens komplexitet.

Vilka svenska företag måste rapportera biologisk mångfald 2026?

Wave 1 inkluderar alla noterade bolag, banker och försäkringsbolag med fler än 500 anställda (som redan rapporterade enligt NFRD). Wave 2 inkluderar bolag med fler än 250 anställda ELLER mer än 40 MEUR omsättning ELLER mer än 20 MEUR balansomslutning — med vissa justeringar för Omnibus-förenklingarna som trädde i kraft 2026. Läs mer om Omnibus-förenklingarnas påverkan på CSRD-scopet.