HoloHouse är en del av projektet Sustainability, Innovation and Resilience in Rural areas (SIRR), som pågår mellan 2022 och 2027. Projektet stöds av Interreg North Sea Region European Development Fund, och syftar till – som namnet avslöjar – hållbarhet, innovation och resiliens på landsbygden. En riktlinje för dessa EU-projekt är att arbeta enligt Multi-helix vilket innebär att alla stora samhällssektorer behöver ingå. Det innebär en del utmaningar, särskilt när det kommer till att inkludera civilsamhället vars förutsättningar skiljer sig. För ett lyckat resultat är det viktigt att denna sektor involveras i projektet så tidigt som möjligt.
Text: Nellie Bergvie
Resiliens kan beskrivas som förmågan hos företag, individer, samhällen, institutioner och system att överleva, anpassa sig och växa oberoende av långvariga påfrestningar eller akuta katastrofer.
Hur lyckas vi inkludera civilsamhället?
SIRR är ett samarbetsprojekt med aktörer från Sverige, Danmark, Tyskland och Frankrike, med Sotenäs kommun som projektledare. En riktlinje inom projektet är att ingen person eller plats ska lämnas utanför utvecklingen, ”No place nor person left behind” – SIRR. Projektet utgår därför ifrån ett multi-helixperspektiv, vilket innebär samverkan mellan de fyra största sektorerna i samhället; akademi, privat sektor, offentlig sektor och civilsamhälle. Inom projektet innefattar begreppet civilsamhälle icke-statliga organisationer (NGO:s), lokala föreningar, eldsjälar och entreprenörer.
Inom teorin om multi-helix kan även andra aspekter adderas, så som en ekologisk dimension. Eftersom det är svårt att betrakta miljön och naturen som en samarbetspartner, ses det istället som en grund och förutsättning, på vilken samarbetet mellan de andra fyra sektorerna äger rum.
Multi-helix: inte problemfritt
Multi-helixmodellen används ofta i syfte att hantera komplexa problem, men modellen i sig kan ofta vara lika komplex som problemet den förväntas lösa. För ett framgångsrikt samarbete är det därför viktigt att observera att multi-helix i teori och praktik är två olika saker. I verkligheten tillkommer hinder så som finansiering, rollfördelning och maktstrukturer. Fördelarna med ett multi-helixsamarbete kan endast uppnås om alla parter har en realistisk bild av hur ett multi-helixsamarbete fungerar i verkligheten. Den svåraste utmaningen är vanligtvis involveringen av civilsamhället. Framgångsrika fall tenderar att vara när ett projekt syftar till social innovation, men även då måste civilsamhället antingen förlita sig på andra parter för finansiering, eller delta obetalt. Civilsamhällets involvering villkoras alltså ofta av de andra parterna, som både beslutar kring vilka som får delta, och när i processen de inkluderas.
Vad krävs för att lyckas med att involvera civilsamhället?
Ett sätt för att inkludera civilsamhället är medborgardialog. Metoden är inte till för att lösa problem, utan ämnas resultera i rekommendationer för åtgärder. Många städer inom programmet 100 Resilient Citites har använt sig av workshopar som ett sätt att föra medborgardialog. Resultaten från dessa användes som grund för behovsanalyser för att säkerställa att resiliensstrategin skulle utvecklas i linje med befolkningens behov. Genom att arbeta på detta sätt finns det stor möjlighet för befolkningen att vara med och påverka, eftersom de involveras innan tydliga ramar satts upp.
Ett vanligt problem som många har identifierat är att de ofta får uppfinna hjulet varje gång de deltar i ett nytt multi-helixprojekt. Det blir ofta varken mer lyckat av att försöka hitta en ny lösning varje gång, eller särskilt tidseffektivt. Att ta avstamp i andra lyckade projekt kan vara ett sätt att lösa problematiken. De flesta städer som deltar i programmet 100 Resilient Cities har lyckats bra med att involvera civilsamhället på sina egna villkor. Förutom att inkludera dem i ett tidigt skede finns det fem andra punkter att tänka på för att lyckas med att inkludera civilsamhället:
Fem punkter för lyckad inkludering
- Erbjud flera sätt att delta. Digitala formulär, träffar och enkäter kan sänka tröskeln för många att delta. Ett exempel är Göteborgs stads hemsida för stadsutveckling, där privatpersoner kan lämna synpunkter. För att även möjliggöra för de som inte är lika digitaliserade, framför allt äldre, att inkluderas bör även fysiska träffar erbjudas.
- Erbjud flera tider att delta på. Eftersom det redan finns en maktobalans i och med att civilsamhället förväntas delta gratis medan de andra parterna får projektmedel, är det viktigt att befolkningen inte ska behöva ta ledigt från jobbet för att kunna delta. Fler tider möjliggör även för en bredare representation av befolkningen att delta. Om det endast erbjuds tider dagtid riskerar det att enbart möjliggöra för de välbeställda som kan ta ledigt från jobb, och pensionärer, att delta.
- Var transparent kring möjligheten för påverkan, så att befolkningen vet på vilka premisser de ställer upp. Tydliggör när inkluderingen syftar till medborgardialog och förslag, respektive konsultation.
- Ge återkoppling så att befolkningen får reda på vad deras bidrag ledde till.
- Gå med i redan etablerade nätverk. Sök upp civilsamhället i stället för att de ska behöva söka upp projektet. Ett exempel att inspireras av är en nyetablerad samåkningsplattform, där projektledarna insett att av klimatskäl måste antalet bilar på vägarna minska i en snabbare takt än vad tillit mellan människor kan byggas upp. Eftersom tillit behövs för att sätta sig i en bil med en främling, utgår plattformen från redan etablerade nätverk, det vill säga föreningar.
Nellie Bergvie studerar på kandidatprogrammet Globala studier vid Göteborgs Universitet och har under sin praktik hos oss bland annat arbetat med projektet SIRR där hon har sammanställt viktiga punkter för att integrera Multi-helixmodellen på bästa sätt för ett lyckat projekt.
