Hållbara leverantörskedjor — Så samarbetar vi med Chalmers för svensk industri

Text: Ebba Ekman

Arbeta med era hållbara leverantörskedjor genom vårt samarbete med kursen Sustainable Supply Chains på Chalmers

Så jobbar vi med akademin

Genom vårt nära samarbete med akademin driver vi inte bara projekt där studenter jobbar med företags- och organisationers hållbarhetsutmaningar, vi får även kontinuerligt tillgång till den senaste och mest relevanta tvärvetenskapliga kunskapen. Samarbetet är av stor vikt för oss och de vi arbetar med för att ställa om till ett mer hållbart näringsliv och samhälle med hänsyn till vår planet och dess invånare. Det hjälper oss att navigera i allt från utforskande studentprojekt till våra tjänster och utbildningar med specifika leveranser.

Projektformerna vi erbjuder studenter är examensarbeten på kandidat- och masternivå, praktikplatser och samarbeten med kurser på universitet och högskola. I våra kurssamarbeten kan ansvariga lärare ge studenter möjligheten att skapa kontakter och utföra projekt med företag och organisationer.

Varför hållbara leverantörskedjor är avgörande för svenska företag

Hållbara leverantörskedjor handlar inte längre bara om goodwill — det är en strategisk nödvändighet. Med CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) måste företag redovisa sin påverkan längs hela värdekedjan, och de ESRS-standarder som gäller sedan 2024 ställer specifika krav på rapportering av leverantörskedjans miljö- och sociala påverkan.

För svenska företag innebär detta att:

• ESRS S2 kräver att företag rapporterar om arbetare i värdekedjan — arbetsvillkor, rättigheter och hälsa hos de som levererar varor och tjänster.
• ESRS E1–E5 ställer krav på att redovisa klimatpåverkan, föroreningar, vatten- och marina ekosystem, biologisk mångfald samt resursanvändning och cirkulär ekonomi — inklusive leverantörskedjans bidrag.
• CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) kräver att företag identifierar, förhindrar och åtgärdar negativa miljö- och mänskliga rättighetskonsekvenser i sin värdekedja.

Företag som inte arbetar proaktivt med sina leverantörskedjor riskerar inte bara regulatoriska sanktioner utan också förlorad konkurrenskraft. Kunder, investerare och partners ställer allt högre krav på transparens och ansvar.

De vanligaste utmaningarna i arbetet med hållbara leverantörskedjor

Många svenska företag, särskilt SME:er, stöter på liknande hinder när de börjar arbeta med hållbarhet i leverantörskedjan:

1. Bristande insyn: Det är svårt att få fram data från underleverantörer, särskilt i djupa eller globala leverantörskedjor.
2. Komplexa krav: Regelverket runt CSRD, ESRS och CSDDD är omfattande och svårt att navigera.
3. Resursbrist: Många företag saknar dedikerad kompetens för hållbarhetsanalys av leverantörskedjan.
4. Prioriteringskonflikter: Korta deadlines och kostnadsfokus tränger ofta ut långsiktigt hållbarhetsarbete.
5. Kommunikationsgap: Att ställa rätt krav och följa upp dem med leverantörer kräver struktur och språk som båda parter förstår.

Genom att ta in akademisk kompetens — via studentprojekt och kurssamarbeten — kan företag övervinna flera av dessa hinder på ett kostnadseffektivt och konkret sätt.

Universitetskurs i hållbara leverantörskedjor

Vi har samarbetat med kursen Sustainable Supply Chains vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg sedan 2019, och har fram till idag genomfört 23 projekt. I denna kurs arbetar studentgrupper med att analysera leverantörskedjor utifrån hållbarhetsperspektiv genom att använda de teoretiska modeller som de studerar på den data som lämnas in av uppdragsgivaren. Avslutningsvis presenteras resultaten för uppdragsgivaren.

Kursen förser studenter med de teoretiska verktygen och förståelsen för hur de genom dem kan analysera leverantörskedjorna åt uppdragsgivaren för att ge rekommendationer på hur de kan utveckla sitt arbete med hållbara leverantörskedjor. Kursen innehåller ämnen som hållbara inköp, hållbarhetsrisker, övervakning och kontroll av leverantörer, hur man gör produkter mer hållbara samt slutna leverantörskedjor och socialt ansvar.

Konkreta fördelar med akademiskt samarbete för leverantörskedjor

Att öppna sin leverantörskedja för studentanalys ger flera strategiska fördelar:

• Färsk vetenskaplig metodik: Studenterna använder de senaste teoretiska modellerna för hållbara leverantörskedjor och kan identifiera risker och möjligheter som interna team missar.
• Oberoende analys: Studenterna kommer med nya perspektiv och ifrågasätter invanda arbetssätt — värdefullt när man vill undvika ”business as usual”-tänkande.
• Kostnadseffektiv insikt: Företaget får en gedigen analys till en bråkdel av vad en traditionell konsultuppdrag skulle kosta.
• Rekryteringspipeline: Företag som deltar bygger relationer med talanger som snart är klara för arbetsmarkningen — ett strategiskt kapital i en bransch med kompetensbrist.
• CSRD-förberedelse: Analysen ger direkt underlag för den värdekedjans rapportering som ESRS-standarden kräver.

Läs mer om hur vi hjälper företag att rekrytera hållbarhetskompetens och om våra utbildningar som bygger intern kapacitet.

Så förbereder du ditt företag inför kraven på hållbara leverantörskedjor

Oavsett om du deltar i kurssamarbetet eller arbetar självständigt finns det konkreta steg du kan ta:

1. Kartlägg din leverantörskedja: Identifiera vilka leverantörer som har störst miljö- och social påverkan. Fokusera på de 20 % som står för 80 % av riskerna.
2. Sätt mål utifrån ESRS-kraven: Använd ESRS S2 och E1–E5 som ramverk för att definiera vad ni behöver mäta och rapportera.
3. Samla in data systematiskt: Inför en process för att regelbundet begära in hållbarhetsdata från nyckelleverantörer — frågeformulär, certifieringar eller tredjepartsrevisioner.
4. Engagera leverantörerna: Hållbarhet i leverantörskedjan kräver samarbete, inte bara övervakning. Bjud in till dialog om gemensamma mål och stödja leverantörer som behöver utvecklas.
5. Bygg intern kompetens: Se till att inköps- och upphandlingspersonalen har rätt kunskap. Vår intensivkurs i EU:s hållbarhetslagar ger en solid grund.
6. Dokumentera och rapportera: Allt arbete med leverantörskedjan behöver spåras och dokumenteras för att uppfylla CSRD-kraven. Vår HoloScope-utbildning hjälper er att strukturera detta arbete.

Ansvarig kurslärare om samarbetet

Vad tidigare deltagare säger

Kommentarer från studenter som deltagit i kursen Sustainable Supply Chains 2022:

”Jag tycker det har varit utvecklande att arbeta tillsammans i grupp med ett riktigt företag. Samla information och tänka på potentiella utvecklingsområden för företaget var både roligt och utmanande. Det kändes värdefullt att använda kunskapen jag fick under kursen i en verklig kontext.”

”Hur jag förflyttades i kunskapsnivå inom ämnet till att bredda min förståelse och sätt att lära mig genom att använda kunskapen på ett verkligt case. Projektet ledde också till samarbete med uppdragsgivaren för mitt examensarbete på masternivå i cirkuläritet.”

Hållbara leverantörskedjor och svensk lagstiftning — vad gäller 2026?

Det svenska näringslivet befinner sig i ett skifte. Från och med 2026 gäller CSRD för alla stora företag i Sverige, och kraven på värdekedjerapportering är centrala. Det innebär att företag inte bara behöver förstå sin egen direkta miljöpåverkan (Scope 1 och 2), utan också den indirekta påverkan från hela leverantörskedjan (Scope 3).

Enligt Naturvårdsverket utgör Scope 3-utsläpp ofta 70–90 % av ett företags totala klimatavtryck — och nästan hela Scope 3 härrör från leverantörskedjan. Att ignorera leverantörskedjan innebär att man missar den allra största delen av sin hållbarhetspåverkan.

CSDDD, som trädde i kraft 2024, förstärker kraven ytterligare. Företag som omfattas måste bedriva due diligence — det vill säga identifiera, förebygga och åtgärda negativa effekter på mänskliga rättigheter och miljö i hela sin värdekedja. Det gäller inte bara direkta leverantörer utan även underleverantörer längre ut i kedjan.

För svenska SME:er som inte omfattas direkt av CSRD eller CSDDD gäller ändå en indirekt press. Stora kunder och upphandlare kräver allt oftare hållbarhetsdata från sina leverantörer — och företag som inte kan leverera denna information riskerar att förlora affärer.

Branschspecifika perspektiv på hållbara leverantörskedjor

Utmaningarna varierar kraftigt mellan branscher. Här är några exempel:

• Tillverkningsindustrin: Materialspill, energiförbrukning och kemikaliehantering hos underleverantörer utgör stora risker. Cirkulära affärsmodeller — där material återvinns och återanvänds — blir allt viktigare.
• Byggsektorn: Byggmaterial har stor klimatpåverkan. Kraven på EPD (Environmental Product Declarations) och grön upphandling ökar, och leverantörskedjans transparens blir en konkurrensfaktor.
• Livsmedelsindustrin: Spårbarhet, antibiotikaanvändning, biodiversitet och arbetsvillkor hos jordbruksleverantörer är centrala frågor. Svenska konsumenter ställer höga krav på djurvälfärd och klimatmärkning.
• Textil och mode: Snabba leverantörskedjor med låga marginaler skapar risker för både miljö och arbetsvillkor. Kravet på due diligence enligt CSDDD är särskilt relevant här.

Vanliga frågor om hållbara leverantörskedjor

Vad är en hållbar leverantörskedja?

En hållbar leverantörskedja är en värdekedja där miljö-, social- och governance-hänsyn (ESG) integreras i alla led — från råvaruutvinning till slutleverans. Det innebär att företaget aktivt arbetar för att minimera negativ påverkan och maximera positiv bidragsgivning genom hela kedjan.

Vad kräver CSRD när det gäller leverantörskedjor?

CSRD kräver att företag rapporterar om sin värdekedja enligt ESRS-standarderna. Särskilt relevanta är ESRS S2 (arbetare i värdekedjan), ESRS E1 (klimat, inklusive Scope 3) och ESRS E5 (resursanvändning och cirkulär ekonomi). Företag måste beskriva hur de identifierar och hanterar risker i leverantörskedjan.

Vad är skillnaden mellan CSRD och CSDDD?

CSRD är ett rapporteringskrav — företag måste redovisa sin hållbarhetspåverkan. CSDDD går längre och kräver att företag aktivt bedriver due diligence: identifierar, förhindrar och åtgärdar negativa effekter. CSRDD kräver handling, CSRD kräver transparens. Läs mer i vår CSRD-utbildning.

Hur kan SME:er arbeta med hållbara leverantörskedjor?

Även små och medelstora företag börjar krävas på hållbarhetsdata av sina kunder. Börja med att kartlägga dina viktigaste leverantörer, samla in grundläggande hållbarhetsdata och sätt upp en process för löpande uppföljning. Vår HoloScope-utbildning är utformad för att ge hela organisationen rätt grundkunskap.

Hur går ett studentprojekt med HoloHouse till?

Vi matchar ditt företag med en studentgrupp från Chalmers kurs Sustainable Supply Chains. Studenterna analyserar er leverantörskedja med hjälp av aktuella teoretiska modeller, presenterar konkreta rekommendationer och levererar en skriftlig rapport. Hela processen pågår under kursperioden november–december.

Digitala verktyg för att hantera hållbara leverantörskedjor

Att arbeta med hållbara leverantörskedjor manuellt är resurskrävande och felbenäget. Fler och fler företag vänder sig till digitala lösningar för att strukturera och automatisera insamling, analys och rapportering av hållbarhetsdata från leverantörskedjan.

HoloScope, vår digitala hållbarhetsutbildning, är ett exempel på ett verktyg som hjälper företag att bygga den interna kompetens som krävs för att förstå och tillämpa kraven. Genom interaktiva moduler får medarbetarna en gemensam förståelse för vad hållbarhet innebär specifikt för er verksamhet och er leverantörskedja.

Utöver utbildningsplattformar finns det en rad andra digitala verktyg som underlättar arbetet:

• Leverantörsutvärderingsplattformar: System som Ecovadis, Sedex och CDP hjälper företag att systematiskt samla in och jämföra hållbarhetsdata från leverantörer över tid.
• Spårbarhetsteknik: Blockchain och digitala pass (Digital Product Passports) gör det möjligt att spåra material från råvara till färdig produkt — ett krav som stärks av EU:s ekodesignförordning.
• Scope 3-kalkylatorer: Verktyg som GHG Protocol Value Chain Tool och Position Green hjälper företag att beräkna sina Scope 3-utsläpp baserat på leverantörsdata och branschgenomsnitt.
• Rapporteringsplattformar: System som håller struktur på er ESRS-rapportering och ser till att all data från leverantörskedjan är korrekt dokumenterad och kan granskas.

Nyckeln är att inte låta tekniken bli ett självändamål. Börja med de leverantörer som har störst påverkan, skapa en enkel process för datainsamling och bygg successivt mer sofistikerade system i takt med att behovet växer.

Det ekonomiska värdet av hållbara leverantörskedjor

Forskning visar att företag som arbetar proaktivt med hållbarhet i leverantörskedjan inte bara minskar risker — de skapar också ekonomiskt värde. En studie från McKinsey (2023) visade att företag med stark ESG-prestanda i leverantörskedjan i genomsnitt hade 10–20 % lägre kapitalkostnader och bättre tillgång till finansiering.

Konkreta ekonomiska fördelar inkluderar:

• Minskad riskkostnad: Färre avbrott, färre sanktionsrisker och färre reputationskriser leder till lägre operativa kostnader.
• Bättre upphandlingsvillkor: Företag med transparenta leverantörskedjor är mer attraktiva som leverantörer till upphandlare med hållbarhetskrav.
• Ökad kundlojalitet: Konsumenter och B2B-kunder väljer allt oftare leverantörer som kan visa ansvarstagande i värdekedjan.
• Tillgång till grön finansiering: Banker och investerare kopplar utlåningsvillkor och portföljallokering till ESG-prestanda — och leverantörskedjan är en viktig del av denna bedömning.

För svenska företag som vill exportera eller leverera till offentlig sektor blir hållbara leverantörskedjor snart ett krav snarare än en fördel. Att komma igång i tid ger ett reellt konkurrensövertag.

Nyfiken på att delta som uppdragsgivare?

Tveka inte att höra av dig till Ebba Ekman om du är intresserad av att delta i detta kurssamarbete.

ebba[at]holohouse.se

About us!