Viktig detalj:<\/strong> ESRS E4 kan inte utel\u00e4mnas med h\u00e4nvisning till att \u00e4mnet inte \u00e4r materiellt \u2014 om v\u00e4sentlighetsanalysen leder till slutsatsen att biologisk m\u00e5ngfald inte \u00e4r relevant m\u00e5ste detta \u00e4nd\u00e5 motiveras och dokumenteras i rapporten.<\/p>\n TNFD (Taskforce on Nature-related Financial Disclosures) \u00e4r ett internationellt ramverk, utvecklat parallellt med TCFD (klimat), som syftar till att hj\u00e4lpa f\u00f6retag och finansiella akt\u00f6rer att rapportera och agera p\u00e5 naturrelaterade risker och m\u00f6jligheter. TNFD-ramverket lanserades i sin slutliga version i september 2023 och har sedan dess f\u00e5tt bred global acceptans.<\/p>\n ESRS E4 \u00e4r inte identisk med TNFD men \u00e4r tydligt influerad av och i stor utstr\u00e4ckning kompatibel med det. F\u00f6retag som rapporterar enligt TNFD-ramverket har ett f\u00f6rspr\u00e5ng n\u00e4r de ska uppfylla ESRS E4-kraven \u2014 och vice versa. Det \u00e4r ocks\u00e5 v\u00e4rt att notera att EU-taxonomin redan inkluderar biologisk m\u00e5ngfald som ett av sex milj\u00f6m\u00e5l, vilket inneb\u00e4r att ESRS E4-arbetet skapar synergi med taxonomirapportering.<\/p>\n TNFD delar in naturrelaterade risker i fyra kategorier:<\/p>\n TNFD erbjuder ett strukturerat ramverk f\u00f6r naturrelaterade riskbed\u00f6mningar kallat LEAP (Locate, Evaluate, Assess, Prepare). Det \u00e4r ett anv\u00e4ndbart verktyg f\u00f6r att operationalisera ESRS E4-arbetet:<\/p>\n LEAP-processen integrerar v\u00e4l med den dubbla v\u00e4sentlighetsanalys<\/a> som CSRD kr\u00e4ver och ger en strukturerad grund f\u00f6r E4-sektionen i h\u00e5llbarhetsrapporten.<\/p>\n De flesta h\u00e5llbarhetschefer som \u00e4r bekanta med klimatrapportering (Scope 1, 2 och 3) m\u00e4rker snabbt att biologisk m\u00e5ngfald inte fungerar p\u00e5 samma s\u00e4tt. Det finns en anledning till det:<\/p>\n Klimat har ett universellt m\u00e4tv\u00e4rde<\/strong> \u2014 koldioxidekvivalenter (CO\u2082e) \u2014 som g\u00f6r det m\u00f6jligt att summera all klimatp\u00e5verkan till ett enda tal. Biologisk m\u00e5ngfald har inget motsvarande universellt m\u00e4tv\u00e4rde. P\u00e5verkan p\u00e5 ett ekosystem i Amazonas \u00e4r inte j\u00e4mf\u00f6rbar med p\u00e5verkan p\u00e5 en torr\u00e4ng i Sk\u00e5ne, \u00e4ven om ”hektaren” \u00e4r densamma. Plats spelar enorm roll.<\/p>\n Detta skapar tre praktiska utmaningar:<\/p>\n Under det senaste \u00e5ret har stora konsultbolag b\u00f6rjat positionera sig starkt inom biologisk m\u00e5ngfald-r\u00e5dgivning. Ecogain och U&We har l\u00e4nge arbetat med naturkapital i en nordisk kontext, och nu \u00e4r Ramboll inne med sin ”European Biodiversity Metric” (EBM) \u2014 ett eget m\u00e4tramverk som lanserades i mars 2026 och som riktar sig tydligt mot stora rapporteringspliktiga bolag.<\/p>\n Det \u00e4r positivt f\u00f6r branschen att metoderna f\u00f6rb\u00e4ttras. Men det skapar ett gap: de resursstarka metoderna \u00e4r designade f\u00f6r stora industribolag med globala v\u00e4rdekedjor. F\u00f6r svenska SME \u2014 de f\u00f6retag som utg\u00f6r k\u00e4rnan i Wave 2 och som m\u00f6ter Omnibus-f\u00f6renklingar men \u00e4nd\u00e5 frivilligt v\u00e4ljer VSME eller ESRS \u2014 \u00e4r behoven annorlunda:<\/p>\n Det \u00e4r i det gapet HoloHouse arbetar: att hj\u00e4lpa svenska medelstora f\u00f6retag att komma ig\u00e5ng med biologisk m\u00e5ngfald-rapportering utan att beh\u00f6va k\u00f6pa in ett storbyr\u00e5projekt.<\/p>\n Oavsett om du \u00e4r Wave 1 (rapportering 2025 f\u00f6r r\u00e4kenskaps\u00e5r 2024) eller f\u00f6rbereder dig f\u00f6r Wave 2, finns det tre konkreta steg f\u00f6r att p\u00e5b\u00f6rja ESRS E4-arbetet:<\/p>\n Det vanligaste misstaget \u00e4r att hoppa \u00f6ver E4 i v\u00e4sentlighetsanalysen eller att avf\u00e4rda det som icke-materiellt utan ordentlig motivering. ESRS kr\u00e4ver att du dokumenterar varf\u00f6r biologisk m\u00e5ngfald \u00e4r eller inte \u00e4r materiell f\u00f6r er verksamhet. B\u00f6rja med att kartl\u00e4gga era prim\u00e4ra naturinteraktioner: var finns era anl\u00e4ggningar geografiskt? Vilka r\u00e5varor och ekosystemtj\u00e4nster \u00e4r er verksamhet beroende av?<\/p>\n Anv\u00e4nd TNFD:s LEAP-process (se ovan) eller ett f\u00f6renklat naturhotspot-verktyg f\u00f6r att identifiera var i v\u00e4rdekedjan den biologiska m\u00e5ngfaldsp\u00e5verkan \u00e4r st\u00f6rst. Kostnadsfria startverktyg inkluderar ENCORE (ekosystemtj\u00e4nster och beroenden), IBAT (artdata och skyddade omr\u00e5den) och WWF:s Water Risk Filter.<\/p>\n ESRS E4 kr\u00e4ver ett antal specifika m\u00e4tv\u00e4rden. De viktigaste att b\u00f6rja med:<\/p>\n EU-kommissionen v\u00e4ntas anta CSRD:s bestyrkandestandard (limited assurance, baserad p\u00e5 ISSA 5000) senast den 1 oktober 2026. Det inneb\u00e4r att Wave 1-bolagens h\u00e5llbarhetsrapporter \u2014 inklusive E4-sektionen \u2014 kommer att granskas av revisorer med formaliserade krav p\u00e5 bevisning och sp\u00e5rbarhet.<\/p>\n Revisorer som granskar E4-sektionen kommer att st\u00e4lla fr\u00e5gor som: Hur har ni identifierat era naturhotspots? Vilken metod har ni anv\u00e4nt f\u00f6r att m\u00e4ta p\u00e5verkan? \u00c4r markareal-data verifierad? \u00c4r era \u00e5taganden i linje med EU:s biodiversitetsstrategi f\u00f6r 2030?<\/p>\n Att b\u00f6rja dokumentera metoder och datak\u00e4llor nu \u2014 \u00e4ven om data \u00e4nnu \u00e4r ofullst\u00e4ndig \u2014 ger er ett avg\u00f6rande f\u00f6rspr\u00e5ng inf\u00f6r revisionen.<\/p>\n Ja, ESRS E4 \u00e4r obligatorisk f\u00f6r alla Wave 1-f\u00f6retag. Det g\u00e5r inte att hoppa \u00f6ver standarden \u2014 d\u00e4remot kan ett f\u00f6retag v\u00e4lja att motivera varf\u00f6r biologisk m\u00e5ngfald inte \u00e4r materiell, vilket i sig kr\u00e4ver ett dokumenterat analysarbete.<\/p>\n TNFD \u00e4r ett globalt frivilligt ramverk f\u00f6r naturrelaterade finansiella disclosures. ESRS E4 \u00e4r den obligatoriska EU-standarden f\u00f6r biologisk m\u00e5ngfald i CSRD. De \u00e4r kompatibla \u2014 TNFD-arbete ger bra underlag f\u00f6r ESRS E4 \u2014 men identiska \u00e4r de inte. ESRS E4 inneh\u00e5ller fler specifika datapunkter anpassade f\u00f6r EU:s regulatoriska kontext.<\/p>\n Troligtvis ja, om ni \u00e4r Wave 1. Biologisk m\u00e5ngfaldsp\u00e5verkan sker inte bara via direkta markanl\u00e4ggningar \u2014 er leverant\u00f6rskedja, r\u00e5varuk\u00e4llor och produkters livscykel \u00e4r ocks\u00e5 relevanta. En kontorsverksamhet kan ha l\u00e5g direkt p\u00e5verkan men h\u00f6g indirekt p\u00e5verkan via ink\u00f6p, resor och produkter.<\/p>\n En grundl\u00e4ggande v\u00e4sentlighetsanalys med naturhotspot-kartl\u00e4ggning tar typiskt 2-4 veckor f\u00f6r ett medelstort f\u00f6retag med hj\u00e4lp fr\u00e5n extern konsult. En fullst\u00e4ndig implementering med m\u00e4tv\u00e4rden och policy tar 3-6 m\u00e5nader beroende p\u00e5 verksamhetens komplexitet.<\/p>\n Wave 1 inkluderar alla noterade bolag, banker och f\u00f6rs\u00e4kringsbolag med fler \u00e4n 500 anst\u00e4llda (som redan rapporterade enligt NFRD). Wave 2 inkluderar bolag med fler \u00e4n 250 anst\u00e4llda ELLER mer \u00e4n 40 MEUR oms\u00e4ttning ELLER mer \u00e4n 20 MEUR balansomslutning \u2014 med vissa justeringar f\u00f6r Omnibus-f\u00f6renklingarna som tr\u00e4dde i kraft 2026. L\u00e4s mer om Omnibus-f\u00f6renklingarnas p\u00e5verkan p\u00e5 CSRD-scopet.<\/a><\/p>\n HoloHouse hj\u00e4lper svenska f\u00f6retag att strukturera sin biologisk m\u00e5ngfald-rapportering enligt ESRS E4 \u2014 fr\u00e5n v\u00e4sentlighetsanalys och LEAP-kartl\u00e4ggning till implementering och revisionsf\u00f6rberedelse. Vi arbetar med SME och medelstora bolag som beh\u00f6ver praktiska l\u00f6sningar, inte storbyr\u00e5-komplexitet.<\/p>\n Kontakta oss f\u00f6r ett kostnadsfritt samtal \u2192<\/a><\/p>\nTNFD \u2014 Vad \u00e4r det och varf\u00f6r spelar det roll?<\/h2>\n
![\"biologisk-mangfald-csrd-esrs-e4](\"https:\/\/holohouse.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/1778070734981.jpg\")
\n
TNFD LEAP-processen: ett praktiskt startverktyg<\/h2>\n
![\"biologisk-mangfald-csrd-esrs-e4](\"https:\/\/holohouse.se\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/1778070737012.jpg\")
\n
Varf\u00f6r \u00e4r biologisk m\u00e5ngfald sv\u00e5rare att m\u00e4ta \u00e4n klimat?<\/h2>\n
\n
Vad g\u00f6r de stora byr\u00e5erna \u2014 och vad inneb\u00e4r det f\u00f6r SME?<\/h2>\n
\n
Hur svenska f\u00f6retag kan b\u00f6rja med ESRS E4 nu<\/h2>\n
Steg 1: Inkludera biologisk m\u00e5ngfald i din v\u00e4sentlighetsanalys<\/h3>\n
Steg 2: Identifiera era hotspots med LEAP<\/h3>\n
Steg 3: S\u00e4tt baslinjedata f\u00f6r de obligatoriska datapunkterna<\/h3>\n
\n
Biologisk m\u00e5ngfald och CSRD-revision \u2014 en kommande utmaning<\/h2>\n
Vanliga fr\u00e5gor om ESRS E4 och biologisk m\u00e5ngfald<\/h2>\n
M\u00e5ste alla CSRD-f\u00f6retag rapportera om biologisk m\u00e5ngfald?<\/h3>\n
Vad \u00e4r skillnaden mellan TNFD och ESRS E4?<\/h3>\n
Vi har inga egna marker eller anl\u00e4ggningar i naturen \u2014 m\u00e5ste vi \u00e4nd\u00e5 rapportera?<\/h3>\n
Hur l\u00e5ng tid tar det att komma ig\u00e5ng med ESRS E4?<\/h3>\n
Vilka svenska f\u00f6retag m\u00e5ste rapportera biologisk m\u00e5ngfald 2026?<\/h3>\n
Beh\u00f6ver ni hj\u00e4lp med ESRS E4 och biologisk m\u00e5ngfald?<\/h3>\n