Den sociala hållbarheten får inte glömmas bort inom cirkulär ekonomi

Social hållbarhet innebär en rättvis fördelning av livsbetingelser så som utbildning, rättvisa och maktutövning samt att alla människor är delaktiga i samhällsutvecklingen. Inom cirkulär ekonomi tenderar sociala frågor att vara sekundära i förhållande till ekonomiska och ekologiska mål. Problemet med detta är dels att omställningen kan slå olika hårt mot olika samhällsgrupper, dels att nationella och globala ojämlikheter orsakade av den linjära ekonomin riskerar att fortgå eftersom de inte adresseras. Ett exempel på en sådan orättvisa är den beroendeställning som låginkomstländer försatts i av att behöva producera till så låg kostnad som möjligt för att kunna konkurrera i de globala värdekedjorna.

Eventuellt handlar saknaden av sociala indikatorer om att gränserna mellan hållbarhetsdimensionerna överlappar varandra vilket gör det svårt att göra en tydlig åtskillnad av vad som är rent sociala frågor. Detta gör dock inte sociala frågor mindre relevanta utan visar snarare att vi kan behöva gå bortom faktorer som är nära förknippade med ekonomiska eller ekologiska faktorer. En annan aspekt som forskare har betonat är att den sociala dimensionen inom cirkulära initiativ bör sträcka sig längre än till att likställas med en enda aspekt och intressentgrupp, som den annars ofta gör. Därför måste alla samhällets medlemmar och deras behov erkännas och beaktas.

Blind spots

Sverige är långt från att befinna sig inom ett ekologiskt och socialt rättvist utrymme, där människors basala behov tillgodoses utan att resursutnyttjandet överskrider planetens gränser. Länder som Sverige kännetecknas av att medborgarna överlag njuter av en bekväm livsstil och överdriven konsumtion men genom att tillämpa en social lins går det att identifiera potentiella blind spots som är avgörande om vi ska kunna hålla löftet “leave no one behind”. En rättvis övergång till cirkulär ekonomi i Sverige förutsätter att alla har lika tillgång till cirkulära produkter och tjänster. I vissa produktkategorier är det inte ekonomiskt lönsamt för hushåll med lägre inkomster att reparera sina varor i jämförelse med att köpa nya. För att säkerställa att den cirkulära ekonomin är tillgänglig för alla, bör utgångspunkten vara att företag kan och vill erbjuda cirkulära produkter och tjänster i sitt standardsortiment, istället för att nyttja premiumpriser eller sälja reservdelar för mer än vad själva produkten kostar.

• Problemet: materialet är billigt medan arbetskraften är dyr vilket ofta resulterar i att reparationer kostar mer än nya produkter.
• Negativ konsekvens: företag väljer att reparera varorna utomlands då det är mer kostnadseffektivt. Förflyttningarna har i sin tur ökat efterfrågan på informellt reparationsarbete där arbetarna saknar arbetsskydd och socialt skydd, vilket både hämmar den sociala hållbarheten och helt går emot den cirkulära ekonomins grundprinciper om att fokusera på lokala produktioner, reparationer och delningstjänster.

Arbetsmarknaden

När vi går från ett slit-och-släng-samhälle till en cirkulär ekonomi där värdet av resurser bevaras så länge som möjligt ändras våra produktions- och konsumtionsmönster och således industrin och arbetsmarknaden. Humankapital är en central del av denna omställning.

• Behovet av särskilda färdigheter måste inte innebära att “lära om” utan snarare att utveckla arbetskraftens kompetenser vilket förutsätter att arbetstagare får tillgång till utbildning och kompetensutveckling.
• Circle economy betonar att lika många jobb som potentiellt kan gå förlorade kan ersättas genom att arbetstagarna behåller yrkesroll men byter industri med hjälp av reskilling och upskilling. Detta är av vikt för att både arbetstagarna och företagen ska förbli konkurrenskraftiga och här finns stor potential för e-learning.
• Utbildningsåtgärder riktade till allmänheten, kunder och handelspartners kan också vara en hävstång för att öka efterfrågan på cirkulära varor och tjänster.
• Den rörliga arbetsmarknaden kan fortfarande göra arbetstagarna sårbara och därför måste arbetstagarnas rättigheter och förhandlingsstyrka beaktas med särskilt avseende på kollektivavtal och fackföreningar.

Delaktighet och medvetande

Mycket kring de sociala normerna handlar om att skapa ett förtroende för cirkulära åtgärder och att utrota stigmat kring att använda räddat material bland kunder och designers. Därför har det visat sig ha stor betydelse för cirkulära satsningar att låta intressenter vara delaktiga i processen, vare sig det handlar om kunder eller lokala medborgare. När deras behov tas hänsyn till ökar sannolikheten att de stödjer projektet och tack vare transparent information ökar medvetenheten om, och eventuellt acceptansen av cirkulär ekonomi. Detta kan i sin tur skapa motivation och därmed en efterfrågan av cirkulära processer. Det är viktigt att:

• Informera kunden om produktens material, livslängd och reparationsmöjligheter
• Erbjuda belöningar för returer av återvinningsbart material samt informera om de negativa effekterna av linjära konsumtions- och produktionsmönster. På så sätt kan avvikelsen mellan konsumenters medvetenhet och handling minska. Exempelvis belönar kosmetikaföretaget Lush sina kunder med en färsk ansiktsmask när de lämnar tillbaka fem tomma burkar.

Integration

I omställningen av vår ekonomi har företag möjlighet att satsa på integration vilket gynnar ekonomisk tillväxt och kompetensförsörjning samt kan avhjälpa arbetskraftsbrist. Faktum är att det är en större andel utrikesfödda än inrikesfödda som är i arbetsför ålder men ändå är arbetslösheten högre hos utrikesfödda och svårast är det för individer födda utanför Europa. Kvinnor födda utanför Europa står särskilt långt från arbetsmarknaden.

Fördelar med att satsa på integration i sin verksamhet:

• Blandade grupper är bevisat mer innovativa och kreativa.
• Företag som satsar på mångfald ses som en attraktiv arbetsgivare och en attraktiv arbetsgivare drar åt sig de allra bästa talangerna.
• Mångfald på ett företag gör det möjligt att nå ut till fler kunder men är också en förutsättning för att kunna expandera globalt. Ikea lockar exempelvis till sig arabisktalande kunder genom att anställa arabisktalande personal, och dessutom speglar deras medarbetare samhället eftersom arabiska är det näst största talade språket i Sverige.
• Företaget blir konkurrenskraftigt eftersom olika erfarenheter och bakgrunder bidrar med perspektiv som hjälper en att förstå olika målgruppers behov. På så sätt kan ens service och utbud av tjänster och produkter utvecklas.

För att förstå vad som kan göras för att påskynda integrationen behöver vi känna till orsakerna till att arbetslösheten är högre hos utrikesfödda än inrikesfödda:

• Diskriminering – en mängd studier visar att utrikesfödda diskrimineras när de söker efter arbete och bostad eftersom arbetsgivare och hyresvärdar väljer bort utländska namn. Även när en högutbildad inrikesfödd och utrikesfödd i Sverige har samma utbildning är sysselsättningen och inkomsten högre hos gruppen inrikesfödda.
• Tillgång till nätverk – forskningen visar att utrikesfödda har svagare arbetsmarknadskontakter än inrikesfödda.
• Utbildning – om delar av en individs utbildning är förvärvad i det svenska utbildningssystemet förbättras möjligheterna till sysselsättning avsevärt. Många nyanlända har kort utbildning vilket blir ett hinder eftersom Sverige har relativt få jobb med låga kvalifikationskrav.
• Språkkunskaper – en nyckel för att komma in på arbetsmarknaden. Deltagande i SFI förbättrar på lång sikt ställningen på arbetsmarknaden.

Möjliga åtgärder för integration:

• Matchningsinsatser – viktigt för personer som saknar personliga nätverk. Ett exempel på en sådan insats är initiativet ÖppnaDörren av Axfoundation som möjliggjort möten och nätverkande för att utrikesfödda att kunna etablera sig på arbetsmarknaden:
• Stödanställningar – arbetsgivare får tillgång till värdefull kompetens och nyanlända kommer in på arbetsmarknaden.
• Utbildningsinsatser – skapar rörlighet på arbetsmarknaden eftersom fler kan anställas och även vidareutbilda sig längre fram i karriären.
• Konsult/utbildningsinsatser mot företag om mångfaldsrekrytering
• Öka incitamenten för att utrikesfödda kvinnor i högre utsträckning ska söka arbete. Det behövs nätverk och möjligheter att möta arbetsgivare. Företag kan exempelvis erbjuda studiebesök, praktikplatser eller språkträning i utbyte mot arbetslivserfarenhet.

Sammanfattning av vad som bör göras inom cirkulär ekonomi

• Inkludera sociala mål och indikatorer, inte bara en aspekt eller intressentgrupp.
• Erbjuda cirkulära produkter och tjänster i standardsortimentet för att säkerställa att den cirkulära ekonomin är tillgänglig för alla och att det inte blir en klassfråga att handla cirkulärt.
• Säkerställa att arbetet inte förflyttas till fabriker med dåliga arbetsvillkor i låginkomstländer (som hänt med reparationsarbete) för att inte upprepa den linjära ekonomins problematik.
• Ge tillgång till utbildning och kompetensutveckling. Inom vissa branscher kan det räcka med reskilling och upskilling.
• Låta kunder och medborgare vara delaktiga i processen för att öka medvetenheten och motivationen.
• Vara transparant med leverantörskedja, material, livslängd, reparationsmöjligheter.
• Göra insatser för integration vilket är lönsamt för både företaget och samhället.

Referenser:

Circle Economy. (2021). Labour Market Impacts of the Circular Economy: A briefing for social partners on shaping the future of the circular economy. https://www.circle-economy.com/resources/how-social-partners-can-ensure-a-just-transition-to-a-circular-economy  

Circle Economy. (2022). The Circularity Gap Report 2022. 

Dufourmont, J., Papú Carrone, N., Baars, N., Schweitzer, J., & Corbalán, S. (2020). Avoiding Blind Spots: Promoting Circular & Fair Business Models. https://www.circle-economy.com/resources/avoiding-blindspots-promoting-circular-and-fair-business-models  

Mies, A., & Gold, S. (2021). Mapping the social dimension of the circular economy. Journal of Cleaner Production, 321. https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2021.128960 

TedTalk. (2018, april). A healthy economy should be designed to thrive, not grow. [Video]. https://www.ted.com/talks/kate_raworth_a_healthy_economy_should_be_designed_to_thrive_not_grow  

Termén, O. (2016, 4 augusti). Vem du är, viktigare än vad du kan. https://www.svensktnaringsliv.se/regioner/kalmar/vem-du-ar-viktigare-an-vad-du-kan_1109581.html 

Tillväxtverket. (2021, 12 juli). Vägar till jobb för utrikes födda kvinnor. Hämtad 2022-02-04 från https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/kompetensforsorjning/vagar-till-jobb-for-utrikes-fodda-kvinnor.html  

UR Samtiden. (2021, 26 februari). Nycklar till lyckad integration. [Video]. UR Play. https://urplay.se/program/221706-ur-samtiden-forelasningar-fran-linneuniversitetet-nycklar-till-lyckad-integration